Regeringen räknar med att Sveriges BNP växer 2,3 procent 2026, samtidigt som kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har bromsat den globala återhämtningen. Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade i juni 2026 en uppdaterad prognos som pekar på fortsatt stigande hushållskonsumtion men en fördröjd förbättring på arbetsmarknaden till andra halvåret 2026. Prognosen lyfter fram starka offentliga finanser och relativt låg inflation jämfört med många andra länder. Regeringen bedömer att inflationstrycket väntas ligga nära målet 2027 och att ekonomin når konjunkturell balans 2028.
Prognosen kombinerar en tydlig återhämtning med betydande omvärldsrisker: regeringen räknar med 2,3 procent BNP-tillväxt 2026, men skriver att högre energipriser och svagare internationell tillväxt bromsade fart i början av året.
Vad innehåller prognosen?
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade i juni 2026 en uppdaterad prognos där regeringen bedömer att tillväxttakten tar fart igen under andra halvåret 2026. Regeringen pekar på att återhämtningen dämpades tidigt 2026 till följd av stigande energipriser och svagare global efterfrågan, men att inhemsk konsumtion fortsatt ökar. Prognosen framhäver också Sveriges styrkeposition i form av starka offentliga finanser och relativt låg inflation jämfört med många andra länder.
Europeiska kommissionen bedömde dessutom att svensk inflation skulle vara en av de lägsta i EU 2026, en punkt regeringen lyfter fram som konkurrensfördel.
Hushållen påverkas direkt genom fortsatt stigande konsumtion, samtidigt som köpkraften pressas av omvärldsprisökningar. Regeringen nämner särskilda stödåtgärder för att dämpa effekterna på hushållen, bland annat sänkt skatt på bensin och diesel och halverade kostnader för månadskort i kollektivtrafiken.
Företag i exportberoende och energikänsliga sektorer står för de största riskerna. Högre energipriser slår mot produktionskostnader och efterfrågan utomlands, vilket kan hålla tillbaka investeringar i vissa branscher även om den breda återhämtningen tar fart senare under året.
Hur hushållen och arbetsmarknaden ser på läget påverkar den inhemska efterfrågan. Enligt Ekonomifakta är hushållen mer optimistiska om sin egen ekonomi men mer pessimistiska om den nationella ekonomin, en utveckling som förklarar varför konsumtionen kan öka även när allmänna förväntningar är dämpade.
Regeringen konstaterar att konsumtionen ökar i relativt god takt, men att återhämtningen på arbetsmarknaden har saktat in och först väntas förbättras från andra halvåret 2026. Konjunkturinstitutet har tidigare varnat för att arbetslösheten kommer att ligga högre än normalt under en period, vilket regeringen tar i beaktande i sina bedömningar.
Vilka risker pekar regeringen på i sina scenarier? Främst geopolitiska faktorer som kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet. Dessa händelser har höjt globala energipriser, pressat upp inflationen och bidragit till ränteökningar i omvärlden.
Samtidigt noterar regeringen att omfattande AI-investeringar och andra faktorer fortsatt stödjer global handel och börsutveckling, vilket dämpar vissa negativa effekter.
När väntas en tydlig vändpunkt? Regeringen räknar med att återhämtningen tar fart under andra halvåret 2026 och att ekonomin når konjunkturell balans 2028. Inflationstrycket bedöms ligga nära målet 2027, vilket pekar mot en normalisering av prisutvecklingen framöver.
Related Articles
- Bensin: 3 kronor billigare i sommar, men dyrare sen
- Unionen: BNP 2,3% 2026, varnar för svag krisberedskap
- Var femte företag påverkas: regering ger Konkurrensverket fler verktyg
Regeringen räknar med att återhämtningen tar fart under andra halvåret 2026, att inflationen ligger nära målet 2027 och att ekonomin når konjunkturell balans 2028, enligt prognosen. Ursprungligen rapporterad av regeringen.se.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
