Enligt SEB överväger nu 15 procent av hushållen att binda sina rörliga bolån – den högsta nivån sedan början av 2022 – samtidigt som 53 procent tror på stigande bostadspriser det kommande året.
Vad visar siffrorna nu – fler väljer bunden ränta:
SEB:s Boprisindikator visar att andelen hushåll som överväger att binda sina rörliga bolån steg till 15 procent i oktober, från 11 procent i september. Det är den högsta nivån sedan början av 2022 och återfinns i SEB:s pressmeddelande sebgroup.com.
SEB redovisar också att hushållen räknar med en styrränta på 2,13 procent om ett år, upp från 2,04 procent i september. Boprisindikatorns balansmått steg två enheter till 43. Andelen som tror på stigande bostadspriser är 53 procent, 10 procent tror på fallande priser och 25 procent väntar oförändrat.
Enligt SEB är optimismen starkast i Skåne, där indikatorn uppgår till 47. Norrland och Svealand exklusive Stockholm ligger lägst, på 40, medan övriga regioner noteras mellan 42 och 44.
Varför väljer hushåll att binda trots boprisoptimism?
SEB:s privatekonom Américo Fernández framhåller att Riksbankens tydligare signaler om stigande räntor fått hushållen att förstå att räntan är på väg upp, och han pekar på att hushållens förväntningar om framtida räntor har ökat i samband med Riksbankens senaste räntebesked, enligt SEB.
Samtidigt pekar banken på att stark ekonomisk tillväxt, god köpkraft och lättade bolånekrav ger många hushåll utrymme att efterfråga bostäder. Dessa makrofaktorer väger enligt SEB för närvarande tyngre än oron för högre räntor, vilket enligt SEB förklarar varför optimism för priser och önskan om räntetrygghet kan samexistera.
Majoriteten av mäklare i storstäderna tror också på stigande priser. Samtidigt uppges fler köpare vilja sälja sin nuvarande bostad innan de köper nästa. Denna vilja att säkra försäljning först tolkas som ökad försiktighet av branschen och återfinns i rapportering från Börskollen www.borskollen.se. SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik säger där att kunder vill veta vad den nuvarande bostaden säljs för innan de tar nästa steg.
Hur påverkar bindning månadsbetalningen och räntekostnaden?
De publicerade texterna innehåller inga exempelräkningar eller räntekurvor som visar hur månadsbetalningen förändras vid olika bindningstider. Materialet saknar också bankernas aktuella erbjudanden för bundna respektive rörliga lån och saknar jämförande kalkyler för kort- och långsiktig kostnad mellan fasta och rörliga räntor.
Det betyder att det inte går att beskriva skillnader i faktisk räntekostnad eller månadskostnad för en specifik familj utan att hämta in bankernas priser och göra egna beräkningar. Hushåll som vill veta hur bindning påverkar deras ekonomi behöver därför jämföra konkreta erbjudanden och räkna på egna siffror.
Hur svarar bankerna och marknaden?
I de tillgängliga redogörelserna finns ingen systematisk genomgång av ändrade bankprodukter, nya bindningstider eller förändrad prissättning som följd av att fler överväger bindning. SEB:s pressmeddelande redovisar hushållens uppfattningar men anger inga nya produktlanseringar. Övriga nyhetstexter refererar i huvudsak till samma mätningar och tolkningar utan att beskriva bankernas produktrespons.
Det betyder inte att banker inte ändrar erbjudanden, men det finns ingen sammanställd rapport i det publicerade materialet som visar en tydlig produkttrend kopplad till hushållens ökade intresse för bundna räntor.
Vad betyder trenden för bostadsmarknaden och prisbilden?
SEB bedömer att den ökade andelen som överväger bindning visar att hushållen tar höjd för stigande räntor. Samtidigt menar SEB att den ekonomiska basen – stark tillväxt, god köpkraft och lättade bolånekrav – håller efterfrågan uppe. Den kombinationen bidrar enligt banken till optimism i bostadspriserna.
Börskollen noterar att mäklarnas återhållsamma beteende, som att många vill sälja innan de köper, kan dämpa rörligheten. Ett större utbud på marknaden bromsar aktivitet och kan påverka hur snabbt och i vilken grad prisbilden reagerar. Resultatet blir att trygghetssökande hushåll och kvarstående köpintresse finns sida vid sida på marknaden.
Vad bör läsaren väga innan hen binder eller lämnar sitt lån rörligt?
De publicerade texterna framhåller framför allt två faktorer som hushållen själva lyfter: förväntningar om framtida styrränta och behovet av likviditet och förutsägbarhet i samband med köp och försäljning. Förväntningarna om högre räntor väger tungt för dem som nu överväger bindning. Lättade bolånekrav och köpkraft påverkar samtidigt möjligheten att efterfråga bostäder.
Börskollen pekar dessutom ut att många vill sälja innan de köper för att undvika osäkerheten i att stå med ett lån som ska förnyas samtidigt som man köper en ny bostad. Materialet innehåller inte detaljerad rådgivning om vilken likviditetsbuffert som är lämplig, vilka amorteringsnivåer som passar bäst eller jämförande kalkyler mellan bindningstider.
För en småbarnsfamilj i Stockholm som överväger att binda om bolånet bör bedömningen därför vila på: den egna prognosen för ränteutvecklingen, behovet av förutsägbar månadskostnad, planerade bostadsbyten och vilken likviditetsbuffert familjen har. Eftersom publicerade pressmeddelanden och nyhetstexter saknar konkreta prisexempel är nästa steg att jämföra aktuella erbjudanden från banker och räkna på era egna siffror för att få ett beslutsunderlag med konkreta månadskostnader.
Vad att följa framöver: Riksbankens nästa räntebesked och bankernas löpande prissättning för bundna lån blir avgörande signaler för om trenden mot fler bundna bolån fortsätter eller avtar.
