58 000 svenska pensionärer påverkas direkt av Kammarrättens dom om garantipension. Domen från Kammarrätten i Göteborg gav en pensionär bosatt i Spanien rätt till garantipension från och med januari 2023, trots riksdagens beslut att sluta exportera förmånen vid årsskiftet 2022-2023. Fallet pekar på en konflikt mellan nationell lagstiftning och EU:s regler för samordning av social trygghet, särskilt artikel 7 och artikel 58 i förordningen. Det öppnar samtidigt för att fler utlandssvenskar som nekats utbetalning kan få sina ärenden omprövade.

58 000 är den samlade uppskattningen av hur många som berördes när riksdagen vid årsskiftet 2022-2023 beslutade att inte längre exportera garantipension. Beslutet följde av att EU-domstolen 2017 klassificerade garantipension som en minimiförmån, vilket låg till grund för ändringen i svensk lagstiftning. Av de 58 000 uppskattas cirka 2 400 ha varit bosatta i Spanien. Kammarrätten i Göteborg prövade ett klagomål från en svensk man som flyttade till Spanien under 2022 och som nekades garantipension av Pensionsmyndigheten i ett beslut våren 2025. Förvaltningsrätten i Karlstad gick i oktober 2025 på Pensionsmyndighetens linje, men Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade vidare. Kammarrätten upphävde Förvaltningsrättens avgörande i en dom 2026 och fastställde att mannen har rätt till garantipension från och med januari 2023. Domstolens skriftliga motivering bygger på tolkningen av EU:s regler för samordning av social trygghet. Kammarrätten hänvisade särskilt till artikel 7 i förordningen, som stadgar att kontantförmåner inte får minskas, ändras, hållas inne eller dras in enbart för att mottagaren bor i en annan medlemsstat. Domstolen prövade även artikel 58 om minimiförmåner och kom fram till att denna bestämmelse inte hindrar att garantipension betalas ut till en person bosatt i ett annat EU-land. I praktiken innebär det att den nationella regeln, som kräver bosättning i Sverige för att få garantipension, i konkreta fall kan stå tillbaka när EU-rätten bedöms skydda rätten till export av kontantförmåner. Rättsutvecklingen har redan varit en politisk och social fråga. Intresseorganisationer som Svenskar i Världen kritiserade riksdagsbeslutet och lämnade 2025 in ett formellt klagomål till EU-kommissionen i syfte att få omprövat beslutet. Organisationerna har framhållit konsekvenserna för enskilda hushåll och pekat på att indragen garantipension i vissa fall lett till kraftigt försämrad privatekonomi och svårigheter att uppfylla andra EU-länders krav på egen försörjning för uppehållsrätt. Fallet mot Pensionsmyndigheten visar också hur myndighetsprövning och domstolsinstanser kan leda till prejudikat. Pensionsmyndighetens tidigare linje och det riksdagsbeslut som trädde i kraft 2023 står nu prövade mot EU:s samordningsregler i ett fall som högre instanser kan komma att använda som vägledning i liknande ärenden. Allmänna ombudets agerande i målet visar att ärendet drevs ända upp i instansgången för att få ett klargörande av relationen mellan nationell lagstiftning och EU-rätten.

Related Articles

Kammarrätten meddelade domen 2026 och slog fast att käranden har rätt till garantipension från januari 2023. Ursprungligen rapporterad av sviv.se.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.