17,5 miljarder kronor, så stort är det krispaket som regeringen förbereder för att lindra priset på drivmedel i sommar. Paketet innehåller tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel från juli till november som regeringen bedömer kan sänka pumppriset med cirka 3 kronor per liter, under förutsättning att EU:s ministerråd godkänner åtgärden. Samtidigt föreslår utredaren Svante Mandell höjda drivmedelsskatter och en kraftigt utökad reduktionsplikt som på sikt väntas höja pumppriserna igen. Nästa formella steg är att regeringen lägger fram ändringsbudgeten som rymmer paketet.

Regeringen vill trycka ner pumppriserna i sommar, men en statlig utredning pekar mot högre priser längre fram.

Vad paketet innehåller

Regeringen har sammanställt ett krispaket på 17,5 miljarder kronor som den avser presentera som en extra ändringsbudget och finansiera via lån. I paketet finns ett förslag om tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel mellan juli och november. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att syftet är att underlätta för hushållen, men att sänkningen inte gör drivmedel gratis.

Regeringen räknar med att skatteslätten kan ge ungefär 3 kronor lägre pumppris per liter. Åtgärden kräver enligt regeringen först godkännande i EU:s ministerråd. Paketet innehåller också en extra miljard kronor i elstöd och meddelar att kompletterande stödåtgärder för särskilt drabbade sektorer, som jordbruk och flyg, väntar i senare besked. Liberalerna har meddelat att det dessutom kommer besked om billigare kollektivtrafik.

Oppositionen är kritisk. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén menar att en skattesänkning är fel väg eftersom den fördjupar fossilberoendet. Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson säger att hon är förvånad över att EU-kommissionen först gick med på sänkningen, men anser att regeringen behöver agera.

Utredningens krav och hur marknaden rör sig

Parallellt har utredaren Svante Mandell lämnat förslag som går i motsatt riktning. Han föreslår att skatten på drivmedel höjs med 1,80 kronor per liter och att reduktionsplikten för bensin och diesel successivt höjs från dagens tio procent till 21 procent år 2028, 23 procent år 2029 och 25 procent år 2030.

Mastheads

Mandell bedömer att nettoeffekten av hans förslag kräver att pumppriserna stiger med ungefär 3 kronor per liter för att nå prisnivåer jämförbara med Danmark, Finland och Nederländerna och för att återställa relationen mellan disponibel inkomst och pumppriser som tidigare gällde.

Som kompensation föreslår utredningen en sänkt skatt på el, speciellt för att gynna hushåll på landsbygden och stimulera köp av elbilar. Utredningen har lämnats till regeringen och ska nu skickas på remiss. Vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) har sagt att förslagen måste undvika skadliga effekter för delar av landet. Finansminister Svantesson har tidigare uttryckt att hon inte ser det som sannolikt att alla utredningens förslag kommer att genomföras.

Marknaden har redan rört på sig under tiden besluten bereds. Större drivmedelskedjor sänkte nyligen priserna för företagskunder med 0,55 kronor per liter, ett mönster som ofta följer för privatkunder. Under en vecka föll bensinpriset med 1,45 kronor per liter och dieseln med 1,55 kronor per liter. Efter dessa rörelser hamnade bensinpriset för privatkunder strax under 18 kronor per liter, medan dieselpriset låg strax över 20 kronor per liter.

Dessa sänkningar förklaras delvis med förnyat hopp om minskade spänningar i Mellanöstern och därmed lägre råoljepris. För jämförelse låg priserna den 28 februari, då konflikten startade, på drygt 15 kronor för bensin och cirka 17 kronor för diesel. Det skedde trots att regeringen under perioden redan sänkt drivmedelsskatten med 1 krona respektive 0,40 kronor.

För konsumenten betyder det att två betydande krafter drar åt olika håll. På kort sikt planerar regeringen en temporär skattelättnad som kan ge omkring 3 kronor lägre pumppris mellan juli och november, förutsatt EU-godkännande och riksdagens beslut.

På medellång och lång sikt rekommenderar utredningen höjda skatter och kraftigt höjd reduktionsplikt, vilket vid genomförande väntas öka priset vid pump igen. Samtidigt kan marknadens egna svängningar i oljepriset snabbt dämpa eller förstärka dessa effekter oberoende av beskattning.

Det politiska landskapet kring frågan är splittrat. Regeringen prioriterar omedelbar lättnad för hushållen. Flera oppositionspartier och klimatföreträdare ser långsiktiga prishöjningar som nödvändiga för att nå klimatmålen. Kompromisser om kompensationer, som lägre elskatt för vissa grupper, kommer att vara centrala om högre drivmedelsskatter ska bli politiskt gångbara.

Related Articles

Nästa tydliga milstolpe är att regeringen formellt lägger fram den extra ändringsbudgeten som rymmer krispaketet, och som regeringen avser att riksdagen ska klubba innan sommaruppehållet.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.