15-20 miljarder kronor per år är regeringens mål för minskade felaktiga utbetalningar i socialförsäkringen. Riksdagen antog propositionen Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen den 26 maj 2026 och nya lagar samt en förordning om upplysningsskyldighet träder i kraft den 1 juli 2026, enligt Regeringen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får nya administrativa verktyg, bland annat rätt att besluta om en sanktionsavgift som vanligen motsvarar 25 procent av återkravet samt att införa tidsbegränsade bidragsspärrar. ISF ska följa upp reformen och lämna en första arbetsplan senast den 25 november 2026.

Från den 1 juli 2026 får Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten rätt att besluta om en sanktionsavgift som vanligen motsvarar 25 procent av det felaktigt utbetalda beloppet.

Vad som förändras

De nya verktygen innebär två huvudmoment: en ekonomisk sanktionsavgift och en tidsbegränsad bidragsspärr. Sanktionsavgiften föreslås normalt bli 25 procent av återkravet, med en nedre gräns som inte får understiga fyra procent av prisbasbeloppet. Det innebär att även mindre felaktigheter får en miniminivå av sanktion, samtidigt som regelverket ger utrymme för differentiering inom det föreslagna spannet.

Bidragsspärren är tänkt som en administrativ spärr som tillfälligt stänger av rätten till vissa ersättningar för den som orsakat felaktiga utbetalningar. Regeringen framhåller att vissa delar av pensionen ska vara skyddade från spärren. Undantag som nämns i det rättsliga underlaget omfattar bland annat inkomstgrundad ålderspension och premiepension, vilket betyder att grundläggande pensionsrättigheter inte utan vidare kan blockeras.

Åtgärderna riktar sig i första hand mot fysiska personer och juridiska personer som orsakar att ersättning betalats ut felaktigt. I vissa fall omfattas även vårdgivare. När myndigheterna bedömer att felaktiga utbetalningar uppstått får de nu möjlighet att fatta administrativa beslut om både sanktionsavgift och bidragsspärr, i stället för att enbart använda återkrav genom domstol eller skattemässiga processer.

Motiv och kritik

Regeringens pressmeddelande lyfter fram bedömningen att omkring hälften av de felaktiga utbetalningarna är avsiktliga. Den bilden används för att motivera hårdare sanktioner, med argumentet att systemet måste skyddas mot organiserad brottslighet som utnyttjar välfärdssystemen.

Mastheads

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje säger, citat, "Våra välfärdssystem ska vara stronga, rättvisa och till för dem som har rätt till dem".

Samtidigt har rättsliga invändningar förts fram. Lagrådet bedömde tidigare att förslaget om bidragsspärr kan strida mot skyddet för den enskildes egendom och att en grundligare analys krävs för att bedöma hur reglerna förhåller sig till rättssäkerhetens krav. Lagrådets kritik pekade särskilt på risken att en person skulle kunna förlora tillgång till viktiga förmåner retroaktivt, utan möjlighet att få ut medel i efterhand. Enligt Lagrådet kräver detta ett tydligare rättsordningstänkande än vad som då presenterades.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz betonade behovet av uppföljning, och sa att arbetet "är nödvändigt men det är också viktigt att vi följer upp reformen så vi ser att den får avsedd effekt". Kristdemokraten Ingemar Kihlström framhöll att uppföljning och utvärdering är centrala delar i införandet, en påpekning som ekar genom regeringens beslut att ge Inspektionen för socialförsäkringen ett uppdrag att följa reformen.

Propositionen och den utredning som låg till grund beskriver mekaniken för både avgiftsnivåer och undantag, men lämnar juridiska gränsdragningar till fortsatta prövningar. Regeringen har därför lagt in detaljstyrning genom en förordning om upplysningsskyldighet, vilket ger myndigheterna bättre möjligheter att samla in uppgifter som behövs för att tillämpa de nya bestämmelserna.

Uppföljning och myndigheters roll

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, får i uppdrag att följa upp reformens effekter över tid. Uppdraget omfattar analys av om reformen fungerar som avsett, hur den tillämpas och vilka konsekvenser den får för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. ISF ska också studera effekter för olika grupper i samhället och förtroendet för socialförsäkringen samt bedöma kostnadseffektiviteten i åtgärderna.

Under arbetet ska ISF inhämta synpunkter från Brottsförebyggande rådet och ta in underlag från Utbetalningsmyndigheten. Uppdraget löper över flera år, vilket ger myndigheten tid att både samla in data och göra fördjupade analyser av tillämpningen i praktiken. Regeringen pekar på uppföljningen som en garant för att åtgärderna inte bara blir hårdare utan också rättssäkra och effektiva.

Riksdagens ställningstagande är tydligt. Riksdagen antog propositionen Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen den 26 maj 2026. Enligt Regeringen träder lagarna samt en förordning om upplysningsskyldighet i kraft den 1 juli 2026, vilket sätter tidtabellen för myndigheternas implementering.

Related Articles

ISF ska lämna en första redovisning med arbetsplan senast den 25 november 2026. Ursprungligen rapporterad av regeringen.se.