Donald Trump sade efter sitt statsbesök i Peking att Kina lovat att inte förse Iran med militär utrustning, ett löfte han kallade betydelsefullt för USA:s strategi i Mellanöstern. Uttalandet gavs i en intervju med Fox News efter toppmötet mellan Trump och Xi Jinping, där Trump också uppgav att Xi erbjudit sig att hjälpa till att få ett slut på kriget i Iran och ville att Hormuzsundet hålls öppet. Kriget i Iran inleddes den 28 februari efter angrepp från USA och Israel, enligt Göteborgs-Posten, och stridigheterna har hotat oljeexporten genom Hormuzsundet. Enligt delegationstalesmän väntas Trump ge fler besked om sin Taiwanpolitik under de närmaste dagarna.

Trump presenterade Xi Jinpings uttalande som en tydlig, praktisk seger för USA:s press mot Teheran. I en intervju med Fox News uppgav han att Xi lovat att Kina inte kommer att förse Iran med militär utrustning, och att Xi dessutom erbjöd sig att medla för att få slut på striderna. Trump sade också att Xi ville att Hormuzsundet hålls öppet, ett uttalande som, om det står sig, skulle påverka oljeexporten från regionen.

Det är ett löfte som har omedelbara geopolitiska konsekvenser. Sedan utbrottet har stridigheterna hotat oljeexporten genom Hormuzsundet. Trump kallade Xis nekande till militärt stöd "ett starkt uttalande" och framhöll det som bevis på att Peking tar frågor i Mellanöstern på allvar.

Varför löftet räknas men också är omtvistat

Uttalandet betyder något konkret för USA:s strategi i Mellanöstern eftersom det, åtminstone i Trumps framställning, skulle begränsa Irans förmåga att dra nytta av extern militärt stöd. Men flera element i läget gör löftet svårt att tolka entydigt. Enligt flera rapporter och analyser är Kina Irans största oljeimportör. Det har också förekommit uppgifter om kinesisk leverans av teknik och underrättelsestöd till Teheran, vilket gör Xis löfte både politiskt betydelsefullt och omtvistat.

Det återstår att se hur långt Xi menar att nekandet till militärt stöd sträcker sig. Trump talade om militär utrustning i sin Fox News-intervju. Men flera andra former av stöd, såsom tekniskt eller underrättelsemässigt bistånd, nämndes inte explicit i hans redogörelse. Det gör att uttalandet behöver tolkas mot bakgrund av tidigare anklagelser och handelsbanden mellan Peking och Teheran.

Statsbesöket, handel och ceremoniell kraft

Formellt låg tyngdpunkten i besöket på handel. Enligt Kinas utrikesdepartementet enades de två länderna om att sträva efter en "konstruktiv, strategisk och stabil relation" för de kommande tre åren.

Mastheads

Trump förväntades ta med sig handelsavtal och beställningar hem, bland annat för flygplan och jordbruksvaror.

Det ceremoniella inramade också budskapet. Vid ankomsten till Folkets stora sal i Peking hölls en storslagen militär ceremoni där vapen visades upp och amerikanska och kinesiska flaggor vajade. Scenen skickade en signal om statsmakt och disciplin, samtidigt som förhandlingarna drog in både säkerhet och ekonomi.

Handelsdelegationen speglade mötets dubbla natur. Flera amerikanska företagsledare följde med i delegationen, bland dem Teslas Elon Musk, Nvidias Jensen Huang och Apples vd Tim Cook, enligt CNN. Deras närvaro markerade kommersiella intressen och potential för avtal som kan dämpa de politiska spänningarna på kort sikt.

Taiwanfrågan fortsätter att vara en central spänningspunkt. Xi ska enligt källor ha upprepat att Taiwanfrågan är "den viktigaste frågan i relationen mellan Kina och USA" och varnat för att felhantering kan leda till sammandrabbningar och konflikter. Det ger Peking ett kraftfullt kort i förhandlingarna, inte minst om Kina förväntas göra eftergifter i andra frågor.

Det finns därför en tydlig risk för paketöverlåtelser. Trump uppgav att han bad Kina lägga press på Iran och att Xi uttryckt vilja att underlätta ett fredsavtal.

Samtidigt kan Kina söka språkliga förändringar eller andra åtaganden från USA i Taiwanfrågan som motprestation för hjälp i Iranfrågan. En medlem av Trumps delegation sade i samband med mötet att presidenten skulle ge fler besked om Taiwan "de närmaste dagarna".

Sammanfattningsvis ger mötet en bild av Kina i en position där Peking kan påverka utvecklingen i Mellanöstern, men där varje kinesiskt åtagande troligen kommer att kopplas till egna strategiska och ekonomiska intressen. Uttalandet om militärt stöd är viktigt i retorisk mening. Det kräver dock verifiering i praktiken, särskilt mot bakgrund av Kinas omfattande ekonomiska relationer med Teheran och tidigare uppgifter om tekniskt stöd.

Related Articles

Delegationstalesmän säger att Trump kommer att ge fler besked om sin Taiwanpolitik de närmaste dagarna.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.