Forskare och underrättelseuppgifter varnar för att Ryssland sannolikt förbereder falskflagg- eller hybridattacker mot ett Nato-land — främst i Baltikum — samtidigt som Moskvas armé är fast i östra Ukraina.
Moskvas armé sitter fast i östra Ukraina, samtidigt bedömer forskare och underrättelseuppgifter att Ryssland sannolikt förbereder en attack mot ett Nato‑land — främst ett av de baltiska länderna. Elena Davlikanova, senior forskare vid det ukrainska Sahajdatjnyj‑institutet, säger att ett angrepp troligen kommer i form av cyber‑ eller hybridoperationer snarare än en konventionell markinvasion.
Europa har under året sett en serie händelser som DN kopplar till rysk verksamhet: luftrumskränkningar, sabotage, mordförsök och i augusti en drönare lastad med sprängämnen nära ett fraktflygplan i Leipzig. Enligt uppgifter som rapporterats av Wall Street Journal handlar det om omkring 15 incidenter i månaden riktade mot europeiska Natoländer. Litauen varnar för risken att beslagtagna ukrainska drönare används i falskflaggattacker, och slovakisk polis uppgav att man stoppade en planerad attack mot en drönarfabrik. Davlikanova säger att en sådan större hybridhändelse skulle pröva Natos sammanhållning — och europeiska säkerhetsmyndigheter följer nu särskilt sabotage, cyberattacker och andra hybrida operationer.
Vad som hände
Hotbilden har förändrats; en rysk hybridattack mot ett Natoland bedöms nu som mycket sannolik. Elena Davlikanova, senior forskare vid det ukrainska Sahajdatjnyj-institutet, säger att ett angrepp troligen kommer i form av cyber- eller hybridoperationer snarare än en konventionell markinvasion.
Hon varnar för att Ryssland redan för ett fullskaligt hybridkrig och att insatserna blivit fräckare. Bland händelserna hon pekar på finns:
- luftrumskränkningar
- sabotage
- mordförsök
- en drönare lastad med sprängämnen nära ett fraktflygplan i Leipzig i augusti
Många av attackerna har riktat sig mot länder som stött Ukraina — särskilt Tyskland, Polen och de baltiska staterna. Davlikanova kallade drönarincidenten i Leipzig för en typisk eskalation: kanske var syftet att skicka ett budskap om räckvidd snarare än att orsaka en massiv explosion.
Händelserna har ökat samtidigt som den ryska militären fastnat i östra Ukraina.
Bakgrund
Den ukrainska forskaren Elena Davlikanova varnar för att Ryssland redan driver ett fullskaligt hybridkrig mot Europa och att en attack mot ett Natoland är mycket sannolik. Hon bedömer att ett angrepp troligen kommer som cyber- eller hybridoperationer snarare än en konventionell markinvasion.
Europa har under året sett ett mönster av händelser som pekar i den riktningen. Det handlar om luftrumskränkningar, sabotage, mordförsök och en drönare med sprängämnen nära ett fraktflygplan i Leipzig i augusti. Davlikanova beskriver detta som en typisk eskalation som både skrämmer och visar räckvidd. Många attacker har riktats mot länder som tydligt stött Ukraina. Tyskland, Polen och de baltiska staterna finns ofta med i incidentlistorna.
I underrättelseuppgifter som cirkulerat i Europa räknas omkring 15 incidenter i månaden riktade mot europeiska Natoländer. omkring 15 incidenter i månaden säger källorna, som bland annat pekar på sabotage, bränder, cyberattacker och drönarincidenter.
Flera regeringar varnar för falskflaggscenarier där beslagtagna ukrainska drönare eller annan ukrainsk utrustning kan användas för att ge sken av att Ukraina ligger bakom angrepp. Lettland har flera gånger rapporterat att ukrainska drönare kränkt landets luftrum, och slovakisk polis uppgav att man stoppade en planerad attack mot en drönarfabrik.
Konsekvensen är tydlig: europeiska säkerhetsmyndigheter har prioriterat att bevaka sabotage, cyberattacker och andra hybrida operationer. De ser dem som möjliga tecken på större, samordnade händelser.
Reaktioner
Reaktionen har varit skarp: europeiska säkerhetsmyndigheter har höjt beredskapen och riktar nu särskild uppmärksamhet mot sabotage, cyberattacker och andra hybrida operationer.
Forskaren Elena Davlikanova varnade för att en riktad operation mot ett Natoland sannolikt skulle pröva alliansens sammanhållning. Hon menar att ett angrepp troligen skulle ha hybridkaraktär snarare än vara en konventionell invasion. De baltiska länderna pekas också ut som särskilt utsatta.
Regeringar och säkerhetstjänster har agerat konkret:
- Nato befarar, enligt uppgifter till Wall Street Journal, att Ryssland kan använda beslagtagna ukrainska drönare för att ge sken av att Ukraina ligger bakom attacker; Lettland har flera gånger rapporterat att ukrainska drönare kränkt landets luftrum.
- Slovakisk polis uppgav att man stoppade en planerad attack mot en drönarfabrik.
- Underrättelseuppgifter som återgivits i medier visar en ökning av sabotage, bränder, cyberattacker och drönarincidenter — en sammanställning nämner cirka 15 incidenter per månad.
Bakgrunden är en serie händelser i Europa — luftrumskränkningar, sabotage och mordförsök, och i augusti en drönare lastad med sprängämnen nära ett fraktflygplan i Leipzig — som fått flera länder att slå larm. Myndigheterna uppges nu särskilt följa sabotage, cyberattacker och andra hybrida operationer.
Vad händer nu
Europeiska säkerhetsmyndigheter betraktar den senaste tidens incidenter som början på en upptrappning snarare än som isolerade händelser. De bedömer att nästa fas sannolikt kommer att bestå av hybridoperationer—sabotage, cyberattacker och iscensatta drönarinsatser—som i första hand syftar till att skapa rädsla, förvirring och politisk splittring.
Medier och underrättelseuppgifter visar på en tydlig ökning. Wall Street Journal har rapporterat omkring 15 incidenter per månad mot europeiska Natoländer. Analytiker använder den siffran för att bedöma kampanjens intensitet. Samtidigt pekar luftrumskränkningar, en drönare med sprängämnen nära ett fraktplan i Leipzig i augusti och beslagtagna ukrainska drönare på en metod där både räckvidd och symbolvärde är viktiga.
Vad myndigheterna särskilt följer
- Sabotage mot kritisk infrastruktur och industrimål.
- Cyberattacker mot myndigheter och kommunikationsnätverk.
- Drönarincidenter och spår av utländsk materiel som kan användas i falskflaggsoperationer.
Flera länder har redan reagerat konkret: Nato befarar enligt Wall Street Journal att beslagtagna ukrainska drönare kan användas för att ge sken av att Ukraina ligger bakom angrepp, och slovakisk polis uppgav att man stoppade en planerad attack mot en drönarfabrik. Samtidigt betonar forskaren Elena Davlikanova att ett större angrepp eller en organiserad serie hybridhändelser skulle pröva Natos sammanhållning.
Framöver blir tre saker avgörande att följa: om incidentfrekvensen håller sig nära den rapporterade nivån på omkring 15 per månad, om det kommer verifierbara fall av beslagtaget ukrainskt materiel i attacker, och hur snabbt Nato och europeiska myndigheter kan samordna delning av underrättelser och svarsåtgärder. Orden ”mycket sannolikt” från Elena Davlikanova är nu inte bara en analytisk slutsats — de är den fras som myndigheter försöker bekräfta i praktiken under de kommande veckorna.
Ursprungligen rapporterat av Dagens Nyheter.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
