Ambassaden föreslog en film för 200 000 kronor. Ministern stoppade förslaget.

Bakgrund: omprioritering av bistånd

Den svenska regeringen har meddelat att utvecklingsbiståndet till fem länder fasas ut: Zimbabwe, Mozambique, Liberia, Bolivia och Tanzania. Beskedet kom i samband med en förändrad prioritering där mer stöd ska gå till Ukraina.

Ambassaden i Dar es Salaam reagerade snabbt. I en rapport till regeringen varnar den för att ett abrupt avslut kan skada Sveriges synlighet och politiska inflytande i landet. De pekar också på risken att andra aktörer fyller tomrummet och formar berättelsen om Sveriges insatser.

Men ambassadens poäng är tydlig: synlighet tar tid att bygga. Det handlar om relationer, förtroende och hur svenska företag uppfattas när de försöker etablera sig.

Förslaget: en dokumentär för 200 000 kronor

För att motverka effekterna föreslog ambassaden att Sverige producerar en kort dokumentär om relationen mellan Sverige och Tanzania. Målet skulle vara att berätta om dåtid, nutid och framtid i ett känslomässigt format, enligt rapporten.

Filmen beräknades kosta ungefär 200 000 kronor, enligt rapporten. Ambassaden framhöll att kostnaden är liten i förhållande till den långsiktiga insatsen: över 63 år har Sverige investerat mellan 8 och 10 miljarder dollar i bistånd till Tanzania, enligt rapporten.

Ambassaden skrev att en film skulle kunna vårda den långsiktiga relationen och skydda Sveriges politiska och ekonomiska intressen.

Ministerns svar: en principfråga för skattepengar

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tog snabbt avstånd från förslaget. "Jag tycker att det är en dålig idé att lägga 200 000 av skattebetalarnas pengar på en film", säger Benjamin Dousa, bistånds- och utrikeshandelsminister.

Dousa menar att samma mål skulle kunna nås med enklare och billigare åtgärder, exempelvis via sociala medier, riktade kampanjer eller andra informationsinsatser som inte kräver en professionell filmproduktion.

Han lovordade dock att ambassadörer tar initiativ och kontaktar departementet med idéer. "Det älskar jag! Och jag älskar att ambassadörer mejlar oss direkt med den här typen av inspel och idéer", sade Dousa när han förklarade sitt ställningstagande.

Ambassadens oro: säkerhet, bild och företag

Ambassaden skriver i sin rapport att "Sverigebilden är en fråga om nationell säkerhet" och kopplar synlighet till möjligheten för svenska företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Tanzania. Rapporten nämner risken för att andra aktörer skulle få större inflytande över hur utvecklingssamarbetet och Sveriges insatser framställs.

Ambassaden valde att inte kommentera vidare när SVT sökte en intervju. I stället lämnade man den formella rapporten till regeringen som underlag för beslutet om utfasning.

Politiska och ekonomiska implikationer

Beslutet att prioritera Ukraina och dra ner på bistånd till vissa länder har flera dimensioner. För det första handlar det om att omdirigera begränsade resurser till ett område som regeringen bedömer har ett akut behov och där Sveriges stöd har ett tydligt säkerhetspolitiskt värde.

För det andra finns en kommunikativ och långsiktig dimension. Ambassadens förslag visar att fältpersonalen ser ett värde i att vårda relationer och opinion lokalt. Om man avslutar program utan att förklara eller synliggöra resultaten kan det leda till misstro och skapa utrymme för andra att tolka Sveriges roll.

Ett praktiskt exempel: svenska företag som söker marknadsinformation eller partners riskerar att få sämre stöd från lokala myndigheter och opinion om Sveriges profil försvagas. Ambassaden poängterade just detta samband mellan biståndsarbete och handelsmöjligheter.

Debatten om hur skattepengar ska användas

Förslaget om en relativt billig film utlöste en snabb och principfast reaktion från ministern.

Dousas nej rör både prioriteringar och signalpolitik. I en tid då biståndsbudgetar omfördelas är varje krona under luppen.

Det finns också en bredare diskussion om vilken typ av kommunikation som ger bäst effekt. Ambassaden föreslog en dokumentär – en traditionell, berättande form. Regeringskansliet ser i flera fall sociala medier och riktade digitala insatser som mer kostnadseffektiva alternativ.

Vad händer nu?

Regeringen har redan fattat beslut om utfasning av biståndet till de fem länderna. Ambassadens rapport fungerar nu som dokumentation av fältets oro och som underlag för eventuella kompletterande åtgärder från UD eller andra departement.

SVT sökte den svenska ambassaden i Tanzania för en kommentar men ambassaden avböjde intervju. Den formella rapporten har lämnats till regeringen och blir en del av beslutsunderlaget framöver.

Det är oklart vilka informationsinsatser som kommer att göras när programmen avslutas och budgetmedel omfördelas. För nu ligger förslaget om dokumentärfilmen i papperskorgen medan debatten om prioriteringar och kommunikation fortsätter internt i regeringskansliet.

Related Articles

Benjamin Dousa, bistånds- och utrikeshandelsminister, sa: "Det älskar jag! Och jag älskar att ambassadörer mejlar oss direkt med den här typen av inspel och idéer."

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.