En rast i gymnasiet slutade med 152 dagar på sjukhus för 18‑årige Max Frykholm. Han överlevde en svår bilolycka i Höganäs och vårdades efter sju hjärnblödningar och omfattande ansiktskador; polisutredningen visar att bilen kördes i över 130 km/h före kollisionen. Läkarna avlägsnade ett skallben för att hantera hjärnsvullnaden; efter intensiv vård och lång rehabilitering har Max gradvis börjat återhämta sig.
Olyckan och skadorna
Det var under en rast i gymnasiet som Max och några vänner hoppade in i en bil för att köpa energidryck. Nästa minne för Max är från en sjukhussäng. Mellan de två punkterna ligger en krasch som förändrade hans liv.
Enligt polisutredningen kördes bilen i över 130 kilometer i timmen precis innan krockkuddarna utlöstes. En bit av ett staket slungades in genom rutan och träffade Max. Han fick sju hjärnblödningar, omfattande ansikts- och ögonskador, och kördes i ilfart till sjukhuset i Lund där han hölls nedsövd.
Läkarna konstaterade att hjärnan svullnade så mycket att man var tvungen att ta bort ett skallben för att ge utrymme. Operationer följde och vården var intensiv. Under mer än en vecka pendlade familjen mellan hopp och förtvivlan när Max gick mellan liv och död.
Vändpunkten på sjukhuset
Efter en komplex operation och intensiv vård kom en vändning åtta veckor efter kraschen. Max började återfå medvetandet.
Han bad senare om att få komma hem — ett enkelt mål efter månader av sjukhusvistelse.
Totalt stannade Max 152 dagar på sjukhus. Under den perioden genomgick han flera ingrepp, bland annat omfattande rekonstruktiv kirurgi i ansiktet. Vårdpersonalen arbetade med neurologisk övervakning, andningsstöd och tidig rehabilitering för att försöka återställa grundläggande funktioner.
Familjens berättelse
Familjen var delaktig i hela processen. Modern, Carina, berättar om de tre poliser som knackade på hemma och om den första chocken när beskedet kom. Hon flyttar undan en bukett blommor i hemmet och nämner att de är från två tjejer som stöttat Max under återhämtningen.
- Max minns initialt bara att han hoppade in i bilen med kompisarna. Sedan svart.
- När han vaknade trodde han att han blivit misshandlad. Systern Moa var tre dagar in i sin lastbilsutbildning i Nederländerna när hon fick beskedet.
- Pappan Jörgen fick nyheten på avstånd. Familjen beskriver också ett dramatiskt räddningsarbete på plats där en polisman som tidigare bara övat på dockor bidrog till att rädda Max.
Återhämtning och vardag
Efter utskrivningen har rehabiliteringen handlat om att återta dagliga funktioner. Max har fått lära sig att sitta och gå igen. Han har också börjat plocka upp flera av sina tidigare förmågor. Trots allt drömmer han fortfarande om att bli lastbilsförare — en målsättning han nämner när han öppnar dörren till familjens lägenhet i Höganäs och hälsar välkommen.
Vistelsen på sjukhuset och den efterföljande rehabiliteringen har varit lång och krävande, både för patienten och för familjen. Den praktiska vardagen har förändrats: vårdplaner, operationer och support från vänner har tagit plats under månader. Samtidigt finns ett tydligt fokus på att återgå till så mycket normalt liv som möjligt.
Rättsliga och säkerhetsfrågor
Polisutredningen pekar på hastigheten innan kollisionen — över 130 km/h — som en viktig del i händelseförloppet. En sådan uppgift påverkar hur händelsen bedöms rättsligt. Motorhastighet, vägförhållanden och metalliska hinder vid vägkanten är alla faktorer som utreds när myndigheter och rättsväsende granskar trafikolyckor.
Den tekniska utredningen och polisens arbete kommer att spela roll för eventuella rättsliga konsekvenser.
Related Articles
- Tuapse: Tre attacker – brinnande olja på gatorna
- Civil Rights Defenders: La Hora de Cuba och Netgazeti får människorättspris i Stockholm
- Misstänkt bordell i norra Stockholm – uppemot 30 kvinnor
Max flyttade hem efter 152 dagar på sjukhus och fortsätter återhämtningen med rehabilitering och familjens stöd.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.