Trettiotvå fångar sitter på landets Fenixavdelningar, enligt en Aftonbladet-kartläggning. Det rör sig ofta om personer myndigheter beskriver som särskilt farliga eller svåra att hantera: gängledare, dömda för mord och personer med terroranknytning.

Vilka sitter på Fenixavdelningarna?

De som listas har kopplingar till gängverksamhet, är dömda för mord eller beskrivs som terroranknutna. Fenixavdelningarna finns på de anstalter som i dag betraktas som landets mest hårda miljöer för intagna.

Placering på en Fenixavdelning innebär att individen bedöms som särskilt farlig eller svår att hantera i ordinarie verksamhet. Avdelningarna är uppbyggda för att isolera och kontrollera intagna när risken bedöms hög; dagliga rutiner, kontaktmöjligheter och rörelsefrihet är i praktiken kraftigt begränsade jämfört med vanliga celler.

Säkerhet och operativa krav

Att samla särskilt farliga intagna på samma typ av avdelningar ställer krav på personal, teknik och struktur. Konsekvenserna inkluderar bland annat:

  • Tät vakthållning och särskilda övervakningsrutiner.
  • Kommunikationskontroll och insatser för att förebygga fortsatt gängkontakt.
  • Ökad belastning på schemaläggning och behov av specialutbildning för personal.
  • Ökat behov av samordning mellan olika avdelningar på anstalten.

Konsekvenser för anstaltsmiljön

Fenixavdelningarnas karaktär förändrar dynamiken på de anstalter där de finns. En strikt säkerhetskultur blir dominerande, vilket påverkar både intagnas möjligheter till kontakt med anhöriga och personalens möjligheter att bedriva rehabiliterande arbete.

I praktiken leder hög säkerhetsnivå till att mer tid ägnas åt övervakning och mindre åt program för utbildning eller behandling. När flera av de allvarligaste intagna hålls tillsammans ökar avståndet mellan ordinarie verksamhet och Fenixmiljön och logistiska utmaningar uppstår, från besökshantering till medicinska insatser.

Politiska och juridiska effekter

Koncentrationen av särskilt farliga intagna på Fenixavdelningar väcker frågor i den politiska debatten kring rättssäker behandling, prövning av placeringsbeslut och ansvar för säkerheten inom anstalterna. Offentligheten kan kräva svar om varför vissa intagna behöver särskilda avdelningar och hur långvariga sådana placeringar blir, vilket i sin tur kan påverka lagstiftning, tillsyn och resurstilldelning inom kriminalvården.

Ekonomiska följder

Drift av avdelningar med hög säkerhetsnivå innebär merkostnader: fler vakter, specialutrustning, säkrare lokaler och särskilda rörelserutiner ökar budgetbehovet. Om flera fångar behöver samma höga skyddsnivå samtidigt förstärks effekten på anstaltsnivå och i förlängningen på kriminalvårdsbudgeten. Den ekonomiska belastningen påverkar möjligheten att lägga resurser på återfallsförebyggande åtgärder.

Related Articles

Aftonbladet har kartlagt 32 fångar som sitter på Fenixavdelningar.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.