Vid Telekrigbataljonen i Mellansverige övar soldater på att lokalisera, störa och tvinga ner fientliga drönare. Försvaret bedömer att antalet soldater som kan slå ut fientliga drönare måste öka kraftigt. Känslig utrustning togs undan av säkerhetsskäl och förändringarna följer erfarenheter från kriget i Ukraina.

Telekrigbataljonen visar taktiken Vid ett förband i Mellansverige, Telekrigbataljonen, övar kompanier särskilt på att störa drönare. En del utrustning togs undan av säkerhetsskäl och journalister fick inte filma vissa moment, säger Henrik Kasesalu, krigsförbandschef. Övningarna visar telekrig i praktiken: soldater lokaliserar en drönare, riktar en störsändare och bryter förbindelsen mellan pilot och farkost. När sambandet bryts slutar drönaren svara och kan falla mot marken. Samtidigt finns risk att förbandet röjer sin egen position, så insatsen måste vara snabb och skyddad. Hur läget har förändrats Utvecklingen i Ukraina har satt press på hur arméer organiserar telekrig och luftvärn mot obemannade farkoster. Drönaranvändningen har vuxit snabbt: många enheter är enklare, massproducerade modeller, men de kan ändå ha dödlig effekt. På slagfält med många drönare blir rörlighet svår, vilket gör förmågan att störa signaler till en viktig skyddsåtgärd. Tekniken bakom störning Elektronisk krigföring innebär både spaning och störning av kommunikation. I fält försöker soldater hitta drönarens kontrollsignal och överrösta eller bryta den. När drönaren förlorar kontakt kan den gå i autoläge, landa eller störta. Att slå ut en enskild drönare kräver rätt utrustning, god signalanalys och snabba beslut. Från en enda drönare till svärmar Förbanden varnar för risken med svärmar och mer autonoma system. Framtida drönarsystem kan samarbeta autonomt och styras av algoritmer, vilket innebär att motåtgärder behöver hantera flera enheter som kan byta taktik och frekvens. "På sikt behöver man också kunna hantera svärmar av drönare, kanske självstyrande med hjälp av AI," säger Henrik Kasesalu. Utbredning inom hela försvaret En slutsats från övningarna är att kapaciteten inte kan ligga hos ett fåtal specialistförband. För att möta många drönarhot måste försvaret sprida förmågan till fler enheter. Det kräver utbildning av fler soldater, mer mobil utrustning och rutiner för hur störning genomförs utan att äventyra egna styrkor. Frekvent användning av störsändare kan också avslöja var skyddet är starkt respektive svagt. Konsekvenser för operationer och planering Telekrig påverkar hur operationer planeras och genomförs: rörlighet, underrättelseinhämtning och säkerställande av egna kommunikationskanaler måste anpassas när motståndaren använder drönare i stor skala.

Related Articles

Henrik Kasesalu säger att förmågan att störa drönare måste finnas överallt inom försvaret.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.