Upp till en miljon satelliter kan bli aktuellt i SpaceX ansökan till FCC, enligt dokument som beskriver ett system för orbitala datacenter. Google utvecklar samtidigt Project Suncatcher och planerar att testa prototypsatelliter för att utvärdera solcellsdriven hårdvara i omloppsbana. SpaceX ser tekniska och energimässiga fördelar med att flytta datorkapacitet till rymden, medan källor pekar på stora tekniska och klimatmässiga hinder. Fortsatta tester och regulatoriska beslut avgör om idéerna går från koncept till bredare utrullning.

Google och SpaceX för samtal om att bygga datacenter i rymden, enligt uppgifter tillgängliga för redaktionen. SpaceX har lämnat in en ansökan till den amerikanska telemyndigheten FCC där företaget beskriver möjligheten att skjuta upp upp till en miljon satelliter för att driva ett distribuerat nätverk av orbitala datacenter. Google utvecklar parallellt Project Suncatcher och planerar att testa prototypsatelliter senast 2027.

Hur skulle rymddatacenter fungera?

I sin FCC-ansökan beskriver SpaceX en vision där datacenter flyttas ut i låga jordbanor, ungefär mellan 500 och 2 000 kilometer ovan jord. Tanken är att använda solenergi, optiska laserlänkar mellan satelliterna och kommunikation via SpaceX befintliga Starlink-nät för att nå markbaserade användare. I ansökan nämns också radiativ kylning som huvudmetod för att avleda värme till rymden, i stället för de stora vatten- eller luftkylsystem som krävs på marken.

Google har, enligt interna presentationer, en annan men kompletterande plan. Företaget har beräknat en mindre, tätt packad konstellation om cirka 80 satelliter i en bana runt 640 kilometer. Där skulle solpanelerna få betydligt mer solinstrålning än på marken, och Google uppskattar att de i teorin skulle kunna generera upp till åtta gånger mer energi per ytenhet än motsvarande markbaserade solpaneler. Beräkningarna ligger till grund för Project Suncatcher, som enligt källor ska skicka upp prototypsatelliter tidigt 2027 för att testa både solcellsdrivna system och annan hårdvara i omloppsbana.

Praktiskt innebär konceptet många förändringar mot dagens datacenterdrift. Dataöverföring mellan satelliter ska ske med optiska länkar i rymden. Nedlänk till användare på marken planeras delvis genom Starlink. Värmen från beräkningsenheterna ska strålas bort mot mikrovakuumet i rymden, vilket ger en annan termisk design än på jorden. Förespråkare ser potentialen i konstant solinstrålning i vissa banor och i att komma omkring begränsningar i marknära infrastruktur.

Tekniska, miljömässiga och affärsmässiga hinder

Flera källor lyfter fram viktiga hinder. Uppskjutningar ger enligt beräkningar stora utsläpp per raket, vilket påverkar projektens initiala klimatpåverkan. Det är inget som försvinner genom att driften i slutändan blir mer energieffektiv. En annan utmaning är rymdmiljön i sig. Googles specialdesignade TPU-processorer måste klara högre strålningsnivåer och andra påfrestningar i omloppsbana.

Mastheads

Det kräver forskning kring processorernas livslängd, felbenägenhet och hur ofta utrustningen behöver bytas ut eller underhållas.

SpaceX själva bedömer att rymdbaserade datacenter kan bli mer energieffektiva än markbaserade alternativ i takt med att AI:s energibehov ökar. Företaget framhåller samtidigt att en ansökan till FCC inte automatiskt innebär tillstånd eller snabb utrullning. Elon Musk kommenterade kort projektet på plattformen X och skrev att planen är att ”börja smått och arbeta sig uppåt”, vilket visar att SpaceX formellt ser satsningen som skalbar från små tester till större konstellationer.

Relationen mellan Google och SpaceX är både konkurrens och potentiell samarbetsyta. Google driver egna tester genom Project Suncatcher, samtidigt som SpaceX för samtal med flera aktörer inom AI-området om rymdresurser och kapacitet. Det öppnar möjligheten att företag som idag är konkurrenter kan bli samarbetspartners om projekten går vidare.

Vissa affärs- och kapacitetspåståenden i materialet är dock enda-källiga och kan inte bekräftas av flera oberoende källor. En källa uppger att Google äger 6,1 procent av SpaceX, och samma källa skriver att SpaceX före en planerad börsnotering genomfört flera AI-relaterade affärer, inklusive förvärvet av vad källan benämner XAI.

Samma källa uppger vidare att SpaceX tecknat ett kontrakt om att leverera 300 megawatt ny datorkapacitet med över 220 000 Nvidia-GPU:er före månadsskiftet i maj. Dessa uppgifter återfinns endast i den ena källan och måste därför behandlas med försiktighet.

Ekonomiska bedömningar från Googles forskare antyder att kostnadsminskningar i uppskjutningar skulle kunna göra rymdbaserad drift konkurrenskraftig med jordbaserade datacenter i mitten av 2030-talet. Det är dock beroende av flera osäkra variabler, bland annat priset för uppskjutningar, hårdvarans livslängd i rymden och framtida effektbehov från AI-system.

I praktiken väntar både företag på tester och regulatoriska beslut. SpaceX har lämnat in omfattande dokument till FCC om sin plan, men myndigheten har ännu inte fattat något godkännande för storskaliga lanseringar av datacenter i omloppsbana. Google planerar i sin tur att börja med prototypsatelliter för att pröva tekniken i kontrollerade former.

Det är en långsiktig satsning där tekniska lösningar, miljöaspekter och regleringar spelar avgörande roller. Samtidigt visar både Googles interna kalkyler och SpaceX ansökan att potentialen finns, åtminstone i teorin, för att rymdbaserad datorkraft kan bli ett komplement till markbundna datacenter om flera svåra frågor löses.

Related Articles

Den mest konkreta tidpunkten i materialet är att Google planerar att testa prototypsatelliter som del i Project Suncatcher. SpaceX väntar på beslut från FCC innan någon fullskalig utrullning kan påbörjas.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.