Debatten hävdar att AI tar jobben, men ny forskning pekar i stället på distansarbete som huvudorsak. En ny studie visar att den statistiska kopplingen mellan AI-exponering och minskad anställning av oerfarna arbetstagare försvinner när modellen justerar för andelen jobb som kan utföras hemifrån. Forskarna menar att slutsatsen om AI som drivande faktor är förhastad. Det skiftar vilken politik som behövs: fokus bör ligga på att mäta och mildra distansarbetets effekter på lärande och rekrytering, inte enbart på AI som sådan.

Nästan noll: när Lambert och Schindler justerade för andelen jobb som kan utföras hemifrån sjönk den tidigare observerade negativa effekten av AI på rekryteringen av oerfaren personal till nära noll.

Deras analys jämför bransch- och yrkesdata för att skilja ut effekter som kan härledas till teknisk AI-exponering från effekter som härstammar i ökad möjlighet att arbeta på distans. När modellen kontrollerar för vilka branscher som har hög andel jobb som går att utföra hemifrån minskar sambandet mellan AI-exponering och färre nyrekryteringar kraftigt. Forskarna menar att slutsatsen om AI som drivande faktor därmed är förhastad. De pekar i stället på distansarbete som en mer sannolik mekanism, eftersom arbetsgivare då har svårare att erbjuda informellt lärande och handledning som juniora anställda behöver.

Lambert och Schindler beskriver en arbetsmarknad där det informella samspelet på kontoret spelar en central roll för kompetensöverföring. När nyanställda inte sitter fysiskt tillsammans med mer erfarna kollegor minskar möjligheterna till spontan problemlösning, skuggarbete och snabb feedback. Följden blir att anställning av oerfarna blir mindre attraktivt för företag som vill minimera onboarding-kostnader och risker.

Det är denna mekanism, snarare än ett direkt AI-driven ersättningsfenomen, som enligt forskarna förklarar stora delar av minskade juniorrekryteringar i vissa sektorer. De betonar samtidigt att AI förändrar arbetsinnehållet i många yrken, men att den observerade nedgången i rekrytering inte automatiskt betyder att AI tar jobben.

Mastheads

En bredare bild: andra studier och alternativa varningar

En större överblick ger en mer nyanserad bild. En studie från Yale University Budget Lab i samarbete med tankesmedjan Brookings konstaterar att generativ AI hittills inte lett till en påtaglig minskning i total sysselsättning i USA. Molly Kinder, forskare vid Brookings, säger, "Vi ser inte en jobbapokalyps just nu, arbetsmarknaden är i stort sett stabil". Rapporten noterar däremot att AI påverkar arbetsinnehåll och yrkesroller, särskilt inom tekniksektorn.

Samtidigt finns skäl till försiktighet. Forskare och vissa centralbankstudier varnar för att snabb automatisering av rutinuppgifter kan undergräva intern talangutveckling. Federal Reserve Bank of Atlanta återkopplar till Kenneth Arrows klassiska idé om learning by doing och pekar på risken att om juniortjänster försvinner så försvagas framtida ledarskap och intern kompetensbyggnad.

Empiriska tecken syns redan på vissa håll: i USA har annonser för vissa jobb sjunkit kraftigt sedan lanseringen av ChatGPT 2022, och en analys noterade att andelen nyexaminerade från yrkeshögskolan som snabbt fick jobb inom programmering i Sverige sjönk från omkring 90 procent till 69 procent över tre år. Dessa förändringar tillskrivs delvis tekniska skiften, men flera forskare som studerat rekryteringsmönster menar att distansarbete är en starkt bidragande förklaring till minskat intresse för nybörjarrekryteringar.

Alltså finns två konkurrerande tolkningar: den ena ser AI och automatisering som huvudorsak, den andra ser distansarbete och försvagade lärandemiljöer som drivande. Lambert och Schindler förespråkar den senare tolkningen och har kvantitativa modeller som understöder sitt påstående.

Policyimplikationer och vad parterna säger

Arbetsmarknadens AI-råd summerar utvecklingen i rapporten "Framtidens arbete: AI:s strukturella påverkan på svensk arbetsmarknad" och betonar att omställningen främst uttrycks i förändrade arbetsuppgifter och nya kompetenskrav inom yrken. Rådet förespråkar bättre statistik och tätare samverkan mellan parter för att följa utvecklingen.

Moa Tivell, Senior Public Policy Manager på AI Sweden, understryker behovet av bättre data och samarbete mellan forskarsamhället, arbetsgivare och myndigheter för att utforma riktade kompetensinsatser. Docent Magnus Lodefalk, som bidragit med en forskningsöversikt till rådet, lyfter fram vikten av längre samverkan för att förstå teknikens effekter.

Sammanfattningsvis pekar flera av de framlagda rapporterna och studierna åt samma praktiska håll: politiska och företagsrelaterade insatser bör i första hand fokusera på att mäta och mildra distansarbetets effekter på informellt lärande och rekrytering, samt att erbjuda riktade kompetensinsatser, snarare än att anta att AI i sig redan orsakat omfattande arbetslöshet.

Related Articles

Sammantaget tyder bevisen på att distansarbete bidrar till minskad juniorrekrytering, och politiken bör prioritera mätning och åtgärder för distansarbetets effekter på informellt lärande och rekrytering lika högt som insatser riktade mot AI.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.