Arlanda kopplar i dag till marknader värda cirka 57 biljoner USD — betydligt mindre än Köpenhamns Kastrup (cirka 74 biljoner) och Helsingfors Vantaa (72 biljoner). Det visar en jämförande analys av Fredrik Bergström, Mattias Frithiof och Tore Englén, som också konstaterar att Sveriges flygkonnektivitet minskat med 33 procent sedan 2019.

Vad rapporten visar En rapport av Fredrik Bergström, Mattias Frithiof och Tore Englén kartlägger utrikes direktlinjer från Köpenhamn, Helsingfors, Stockholm och Oslo och väger dem mot vilka ekonomiska marknader flygplatserna kopplar till. - Kastrup: direktlinjer till marknader med en samlad BNP motsvarande cirka 74 biljoner USD. - Vantaa: cirka 72 biljoner USD. - Arlanda: cirka 57 biljoner USD. - Sveriges flygkonnektivitet har enligt rapporten minskat med 33 procent sedan 2019; rutter utanför Europa visar en minskning på omkring 40 procent jämfört med 2018. Nils Paul, infrastrukturexpert och initiativtagare till rapporten, varnar för konsekvenserna: "Flyget är en viktig del av den svenska tillväxtpolitiken. Det är en tydlig affärsrisk för Sverige om vi inte får fart på flyget", sa han när rapporten presenterades. Varför Kastrup växer Flygbolagens nätverkslogik påverkar hubbarna. Anko van der Werff, vd för SAS, förklarar att bolaget ser sig som skandinaviskt och att stora europeiska flygbolag etablerar hubbar där befolkning och geografiskt läge ger störst potential. När SAS presenterade sin sommarsatsning lanserade bolaget 28 nya rutter; 22 av dessa utgår från Köpenhamn och endast tre börjar i Arlanda, vilket bidrar till Kastrups styrka i långlinjenätet. Transferresenärer och frekvens spelar roll: enstaka veckovisa avgångar hjälper bilden men höga frekvenser krävs för att fungera som global affärshubb. Arlanda växer men relativt sett tappar Data från mars visar att Arlanda fortsatt ökade passagerarvolymer och stod för 1,9 miljoner resenärer under månaden, vilket pekar på återhämtning efter pandemin. Volymökningen räcker dock inte för att bromsa en relativ förflyttning av hubfunktioner söderut. Swedavia satsar på kapacitetsutbyggnad, bland annat med planerad förstärkning av Pir G, men investeringar i infrastruktur tar tid. Under tiden prioriterar flygbolag och transferresenärer knutpunkter med större nätverk och fler långlinjer. Realtid noterade att Kastrup tar emot fler transferresenärer och lockar expansion i långlinjenätet. Arlandas utmaning är att få fler direktlinjer till växande marknader och att öka frekvensen på befintliga långlinjer. Inrikesflyget och prisutvecklingen Problemen är inte bara internationella. En analys i Dagens PS visar att antalet inrikeslandningar har fallit kraftigt sedan millennieskiftet — från cirka 170 000 till omkring 71 000, en minskning med 58 procent. Prissättningen påverkar konkurrenskraften: Dagens PS konstaterar att genomsnittspriserna för inrikesflyg stigit betydligt mer än tågresor över en längre tid.

Related Articles

22 av 28 nya SAS-rutter i bolagets sommarsatsning utgår från Köpenhamn; endast tre börjar i Arlanda.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.