När bokserien Tidsväktarna kom i ny upplaga valde förlaget nya omslag skapade av AI i stället för Peter Bergtings illustrationer. Bytet har väckt kritik från etablerade tecknare och författare som säger att kreatörernas arbete använts utan tillstånd. Nya uppgifter från Svenska tecknare och Arbetsförmedlingen visar att fler kreatörer tappat jobb till AI, och frågan rör både upphovsrätt och vem som bär ansvaret när en bild tas fram med algoritmer.

Vad som hände

Bokserien Tidsväktarna bytte omslag när den kom i ny upplaga. De nya omslagen togs fram med hjälp av AI. De ursprungliga omslagen gjordes av illustratören Peter Bergting. Han är känd i branschen och har bland annat skapat omslag till Ronja Rövardotter och Harry Potter, skriver källan.

Mats Lerneby, författare till serien och redaktör på SVT Nyheter, sa att de nya bilderna var "explosiva" och passade målgruppen. Han berättade också att han tror att fler förlag kommer att använda AI för omslag i framtiden i stället för att anlita en illustratör.

Bytet mot AI-omslag är konkret. En kommersiell aktör valde färdiga AI-bilder i stället för Bergtings illustrationer. Förlaget Mondial uppges ha beställt de nya omslagen. Kulturnyheterna sökte förlaget men fick inget svar.

Branschens kritik

Branschorganisationer har gått ut med kritik mot AI-verktygen. De menar att bilder som genereras av AI ofta bygger på material som finns på nätet. Materialet är ofta skapat av illustratörer och fotografer som inte gett sitt tillstånd.

Organisationerna pekar också på att de ursprungliga kreatörerna inte alltid får ersättning för användningen av sitt arbete.

Nya siffror från Svenska tecknare och Arbetsförmedlingen nämns i källmaterialet. De visar att fler kreatörer förlorar uppdrag till AI. Uppgiften ger en bild av en pågående förskjutning på arbetsmarknaden för illustratörer och andra bildskapare.

Mats Lerneby kallade kritiken befogad. "Absolut är det en befogad kritik", sa han. Han pekade på upphovsrätten som den rättsliga vägen för att driva frågan mot de företag som tillhandahåller AI-verktygen.

Lerneby pekade också på en etisk sida. "Det är klart man har ett etiskt eller moraliskt ansvar", sa han. Han menade att det är förlagen som måste förhålla sig till vad som är rimligt när en bild skapas och säljs.

Mastheads

Tekniken möter arbetsmarknaden

Teknisk utveckling gör att fler kan skapa bilder snabbt. AI-verktyg kan leverera många varianter på kort tid. Det sänker tröskeln för beställare som behöver omslag snabbt eller vill hålla nere kostnader.

Lerneby tror att den här utvecklingen är ofrånkomlig. Han sa också att den kommer med både fördelar och nackdelar. Källmaterialet ger inga detaljer om exakta kostnadsbesparingar eller om hur upphovsrätten kommer att tolkas i domstol. Men uttalandena visar en tydlig dragning mot att förlag ser AI som ett verktyg i den grafiska produktionen.

Det faktum att Arbetsförmedlingen och Svenska tecknare pekar på fall där kreatörer tappat jobb betyder att konsekvenserna redan är verkliga. För illustratörer innebär det färre uppdrag. Förlagens beslut påverkar inkomster och anställningsmöjligheter i branschen.

Det juridiska läget är en central fråga. Lerneby uppmanade till rättsliga åtgärder mot de AI-företag som använder material utan tillstånd. Han sa att upphovsrättsfrågan måste drivas på juridisk väg om kritiken ska få genomslag.

Praktiska följder för kreatörer

Illustratörer kan möta flera konkreta förändringar. Uppdrag som tidigare gick till en tecknare kan nu göras internt av ett förlag med hjälp av AI. Det minskar antalet behov av frilansillustratörer. Det ställer också krav på nya affärsmodeller där rättigheter, licenser och ersättningsmodeller måste omförhandlas.

Branschorganisationernas kritik om att AI bygger på nätmaterial skapat av kreatörer utan ersättning lyfter också frågan om spårbarhet. Hur ska man kunna visa att en viss bild eller stil kommer från en viss konstnär när AI samkör stora mängder material i sin träningsdata? Källmaterialet uppger inga tekniska lösningar, men problemet gäller spårning och ersättning.

En annan praktisk följd är att beställare måste ta ställning till etik. Lerneby sade klart att beställare har ett etiskt ansvar. Det handlar om att avgöra om någon har rätt till betalning för en bild och hur det i så fall ska hanteras.

Lerneby förespråkade rättsliga åtgärder mot AI-företagen. Han sa att kritik som riktas mot dem är befogad. Uttalandet belyser att det finns en väg för de som vill söka kompensation eller ställa teknologiföretag till svars genom rättssystemet.

Samtidigt pekar källmaterialet på att initiativ från branschorganisationer redan synliggjort problemet. Svenska tecknare har samlat in underlag och spridit information om hur arbetsmarknaden påverkas. Arbetsförmedlingen har noterat utvecklingen i sina siffror.

Det är tydligt att frågan kommer att utspela sig i flera arenor. Yrkeskårens fackliga och branschmässiga svar. Lagstiftarnas och domstolarnas hantering av upphovsrätt. Beställarnas etiska ställningstaganden. Källorna visar att varje del har en roll, men ger inga exakta tidsramar för förändringarna.

Bytet till AI-omslag påverkar direkt illustratörers inkomster och jobb. Det skapar en rättslig och etisk konflikt om vem som äger materialet som AI tränas på. Hur parter väljer att agera avgör i hög grad vilka arbetsvillkor illustratörer får framöver.

Related Articles

Förlaget svarade inte på Kulturnyheternas försök att nå dem.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.