Kerstin Nilsson, 74, betalar fortfarande sina räkningar med postgiroblanketter — hon har ingen internetuppkoppling hemma. Hon bor i byn Ensligheten utanför Ystad, använder en enkel knapptelefon och undviker parkeringsappar genom att parkera långt från stan. En skallskada 1986 gör det svårt för henne att lära ny digital teknik, vilket påverkar hennes vardag och rörelsemönster.

En vardag utan uppkoppling Kerstin Nilsson, 74 år, har ingen internetuppkoppling hemma. Hon använder en enkel mobiltelefon, en Nokia 3310, som räcker för att ringa och skicka sms. Valet att vara offline påverkar vardagen: biljetter, evenemangsinformation och andra tjänster publiceras i allt större utsträckning digitalt och papperstöd försvinner. För köp av biljetter och för att hitta evenemang blir det svårare när pappersprogram inte längre skickas ut. Kerstin brukade åka till Göteborgs filmfestival varje år men har nu svårt att köpa tågbiljetter och hitta aktuell information. Betalningar sköter hon fortfarande med postgiroblanketter. "Det kostar att hålla sig med pappersfakturor", säger Kerstin. Hur parkeringen blir ett praktiskt hinder I staden har parkeringsautomater och pappersbetalning ofta ersatts av appar som kräver smartphone och internet. Kerstin planerar sina utflykter för att undvika apparna: hon parkerar ofta en halvtimmes promenad från målet för att kunna betala på alternativa sätt eller undvika automatiska kontroller. Den här lösningen tar tid och minskar spontaniteten. Det påverkar hennes sociala liv — besök hos vänner, vårdbesök eller en fika blir logistiskt svårare när digitala betalmetoder dominerar. En olycka som förändrade hennes förutsättningar Kerstin fick sin skallskada i en trafikolycka 1986, när postbilen körde in i sidan där hon satt. Olyckan gav henne en skallfraktur, allvarlig hjärnskada och svåra kroppsskador; hon vårdades i respirator och blev ensamstående med ett litet barn. Händelsen delade livet i ett före och efter. Mycket av det hon kunde före skadan har försvunnit, och den digitala tekniken hamnade utanför det hon lärt sig. Hon har försökt lära sig mer, men ansträngningen blir för mycket: hon blir snabbt hjärntrött och saknar uthållighet för att tillägna sig nya gränssnitt. Arbetsliv och försök att bli digital Efter olyckan har Kerstin arbetat inom flera yrken, bland annat: - post - barnskötare - naturvägledare - stadsguide Hon har gjort flera försök att ta till sig digital teknik. Hennes son, som arbetar som it-tekniker, hjälper och uppmuntrar henne, men den praktiska hjälpen innebär också beroende och räcker inte för att övervinna vardagsutmattningen. Vad digitaliseringen kräver och vad den tar Övergången till digitala lösningar innebär konkreta kostnader och praktiska problem för Kerstin: pappersfakturor kostar pengar, biljetter och evenemang blir svårare att nå, och parkeringsappar tvingar fram tidskrävande alternativ. Hennes situation visar hur teknik och fysisk hälsa samverkar — en funktionsnedsättning efter skallskadan minskar det mentala utrymmet för att lära nya gränssnitt, och upprepade försök leder till trötthet snarare än bestående kunskap. Varför det spelar roll Kerstins fall illustrerar en bredare poäng: när analoga alternativ fasas ut riskerar grupper med funktionsnedsättning eller låg digital vana att stängas ute från vardagstjänster. Det ställer krav på kommuner och tjänsteleverantörer att behålla eller erbjuda fungerande alternativ så att människor kan delta fullt ut i samhället.

Related Articles

Kerstin Nilsson använder en Nokia 3310, betalar med postgiroblanketter och parkerar långt bort för att undvika parkeringsappar.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.