57 procent av svenskarna stödde ett svenskt medlemskap i NATO i mitten av april 2022. Demoskop visade i en Aftonbladet-beställd mätning från 14-19 april, med 1 177 intervjuer, att stödet hade stigit från 42 procent i januari till 57 procent, samtidigt som andelen motståndare sjönk från 37 till 21 procent. Mätningarna visade också att tidigare tveksamma grupper, inklusive delar av Socialdemokraternas väljarkår, drevs mot ett ja. Regeringen svarade med en översyn av säkerhetspolitiken och planerade en rapport före slutet av maj 2022, mitt under en valrörelse som kulminerade den 13 september 2022.

Det snabba opinionsskiftet tvingade politiker att reagera, eftersom Demoskop klarlagt att stödet för NATO ökade kraftigt mellan januari och april 2022.

Det är två olika Aftonbladet-beställda mätningar som ligger bakom den tydligaste kurv-rörelsen. I början av mars noterade Demoskop 51 procent som förespråkade medlemskap, upp från 42 procent i januari. I aprilmätningen, genomförd 14-19 april med 1 177 intervjuer, steg siffran vidare till 57 procent. Samtidigt minskade andelen motståndare från 37 procent i januari till 21 procent i mitten av april. Demoskop noterar i sin rapportering att ökningen delvis kom från väljare som tidigare varit tveksamma.

Hur mätningarna rör sig

Demoskop publicerar månadsvisa tendensmätningar för partisympatier och frågor, och korta skiftningar i stödet kan ofta knytas till konkreta politiska händelser. I vårens mätningar syns tydliga språng som är stora i procentenheter men som, enligt Demoskop, kan vara övergående. Metodiskt är detaljerna viktiga: aprilmätningen om NATO baserades på 1 177 intervjuer genomförda 14-19 april 2022, enligt Aftonbladets redovisning.

Partisympati-mätningarna från samma period visade också stora rörelser. En Aftonbladet/Demoskop-mätning under våren 2022 placerade det rödgröna blocket på 53,6 procent mot regeringens 44,5 procent, en skillnad på 9,1 procentenheter. Liberalerna föll under riksdagsspärren till 3,1 procent i den mätningen. Parallellt rapporterade Svenska Dagbladet, med Demoskop, att Miljöpartiet nådde sitt högsta stöd på över ett decennium och låg över sitt valresultat från 2010. Tolkningen från Demoskop var att sådana förändringar kan ge oväntade utslag i valrörelsen.

Mastheads

Demoskops opinionschef Johan Martinsson kommenterade utvecklingen och varnade för psykologiska effekter: en klarare nackdel för regeringspartierna kan bli psykologiskt tungt när det närmar sig val. Det är en påminnelse om att opinion inte bara är procenttal. Den påverkar berättelsen runt partierna, mediernas bevakning och väljarnas förväntningar.

Reaktionerna från politikens topp var omedelbara och uttalade. Sveriges dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist framhöll att en förändring av försvarsdoktrinen är ett stort beslut och att man inte kan fatta det enbart på grund av opinionsmätningar. Statsminister Magdalena Andersson avvisade oppositionens krav om att lämna in en ansökan om medlemskap i NATO vid den tidpunkten och sade att ett sådant drag skulle destabilisera säkerhetsläget i området.

Samtidigt noterade rapporteringen att Sverigedemokraterna granskade sin inställning till NATO, en process som bedömdes kunna påverka majoritetsbilden i riksdagen. Den interna diskussionen i ett parti som Sverigedemokraterna kan, enligt observatörer som redovisades tillsammans med mätningarna, skifta parlamentariska balanslinjer snabbare än formella regeringsförhandlingar.

För regeringen följde en formell översyn av säkerhetspolitiken. Planen var att sammanställa en rapport före slutet av maj 2022. Det var ett försök att hantera både det faktiska opinionsläget och den strategiska bedömningen av Sveriges säkerhetspolitiska position inför beslut som skulle kunna få långsiktiga konsekvenser.

I valrörelsens kontext är sådana skiften inte neutrala. En partiuppgång eller nedgång vid fel tidpunkt kan förstärka berättelsen om momentum eller nedåtgående trend inför väljarna, vilket Johan Martinsson pekade på. För små partier som Liberalerna kan ett nedslag under spärren innebära att hela spelplanen förändras, medan ett uppsving för Miljöpartiet kan leda till att partiet uppfattas som en potentiell vågmästare.

Analytiker och kommentatorer som följde Demoskops material i media uppmanade samtidigt till försiktighet vid tolkning. Kortvariga händelser och nyhetscykler kan skapa stora utslag i enskilda mätningar. För jämförelser och bedömningar rekommenderas att använda mätningarnas exakta intervall och respondenter och att studera tidsserierna i Demoskops månadsarkiv och mediernas redovisningar.

För väljarna och för aktörer inom politiken var våren 2022 en illustration av hur snabbt opinionen kan förflytta sig, och hur sådana rörelser kan accelerera politiska processer utan att nödvändigtvis ersätta grundläggande strategiska överväganden.

Related Articles

Regeringens säkerhetspolitiska rapport, som planerades före slutet av maj 2022, är nästa konkreta avläsning av om opinionsskiftet håller. Följ Demoskops månadsstatistik och regeringens publicering för uppdateringar.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.