Gödselpriserna har stigit kraftigt sedan sommaren 2025, enligt Lantmännen, och företaget varnar för att det kan driva upp matpriser och pressa svenska lantbrukares kalkyler. Yara International pekar på att fossilgaspriserna har ökat kraftigt, med höga gasterminer på Amsterdambörsen, och att det nu är en global kostnadsdrivare för gödsel. Spannmålsbönder och producenter av grovfoder drabbas först, följda av djurhållning och livsmedelsförädlare som är beroende av spannmål och foder, enligt Lantmännen och Yara. Lantmännen uttrycker särskild oro för vårbruket 2027.
Gödselprishöjningen på 60 procent sedan sommaren 2025 slår direkt mot växtodlingen. Lantmännen, som ägs av cirka 17 000 svenska lantbrukare och levererar butiksmärken som Axa och Kungsörnen, konstaterar att gödsel kan stå för upp till hälften av kostnaden för att producera ett hektar höstvete.
Vem som drabbas först
De som märker effekterna snabbast är spannmålsbönder och producenter av grovfoder. Lantmännen och Yara International pekar båda på att dessa grupper kommer tidigt, följda av djurhållning och livsmedelsförädlare som är beroende av spannmål och foder. När insatskostnaderna ökar påverkas lönsamheten i växtodling direkt.
Lantmännen bedömer också att vinterskadorna på höstsådden är de värsta sedan 2010-2011. I de värst drabbade områdena i västra Sverige kan 20-25 procent av den höstsådda grödan behöva ersättas med vårsådd. För många svenska bönder har köpet av gödsel för vårbruket 2026 redan genomförts. Det dämpar omedelbar risk för produktionsstopp den här säsongen, men skapar osäkerhet inför kommande odlingsår.
Vidare lyfter Lantmännen fram att dieselprishöjningar är en extra kostnadspost. Mycket lantbruksutrustning drivs med diesel, och högre bränslepriser förstärker trycket på driftsekonomin på gårdarna.
Energipriser och globala försörjningskedjor
Yara International beskriver situationen som en försörjningskedjerisk.
Företaget noterar att stigande energi- och insatskostnader pressar upp produktionskostnaderna för gödselmedel. Yara pekar också på minskad produktion i Indien som en bidragande faktor till den globala åtstramningen.
Fossilgaspriset är en central förklaring. Yara uppger att gaspriserna mer än fördubblats sedan 28 februari och anger gasterminer på 66,50 euro per megawattimme på Amsterdambörsen.
Höga gaspriser påverkar i sin tur kostnaden för ammoniak, som är grundråvara i många kvävegödselmedel.
Både Lantmännen och Yara knyter ökade insatskostnader till kriget i Iran, som påverkar gas- och sjöfraktmarknaderna och därigenom prisbilden på ammoniak och andra gödselråvaror. Kombinationen av högre energipriser, begränsad produktion på vissa håll och störningar i fraktmarknaderna förklarar den snabba prisuppgången.
Konsekvenserna är inte bara ekonomiska. Om producenter väljer att skära ner på gödselinsatser för att spara pengar kan skördeutbytena minska. Det kan i sin tur påverka tillgången och priset på foder och spannmål för djurhållning, samt inputkostnaden för livsmedelsförädling.
Samtidigt är det viktigt att separera den omedelbara och den framtida risken. För vårbruket 2026 har många svenska jordbruk redan säkrat gödselköp. Men Lantmännen varnar för särskild oro inför vårbruket 2027, eftersom kommande inköp då kommer att ske i en annan prismiljö.
Parallellt med kostnadschocken har myndigheter och experter uppdaterat råd om livsmedelssäkerhet. Livsmedelsverket har reviderat sina rekommendationer för växter som naturligt innehåller cyanogena glykosider. Toxikologen Richard Bjerselius varnar för att omkring 2 500 växter, däribland bittermandel, kan bilda vätecyanid vid tuggning eller malning och att höga doser kan ge kramp, kräkningar och andningssvikt.
Livsmedelsverket har även markerat kassava med en röd varningstriangel och avråder från att äta kassava rå i Sverige. Krossade linfrön anses däremot numera säkra för vuxna om de tillagas i vätska, enligt myndighetens uppdatering.
Folkhälsomyndigheten påpekar att livsmedelsburna utbrott definieras av WHO som minst två sjukdomsfall kopplade till samma livsmedel. Myndigheten redovisar att cirka 250 utbrott och 2 000-3 000 rapporterade sjukdomsfall inträffar årligen i Sverige. När man räknar in icke-rapporterade fall bedömer Folkhälsomyndigheten att omkring en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning varje år.
Kommunal kontroll är central för att fånga upp misstänkta fall. Höganäs kommun påminner om att säljaren av maten ansvarar för att den är säker.
Anmälan av misstänkt matförgiftning kan göras anonymt, men kommunen betonar att kontaktuppgifter underlättar smittspårning. Snabba anmälningar behövs oftast för att stoppa vidare spridning.
Related Articles
- Swish: dela notan med upp till 10 personer
- Svenskt kött: produktionen ner 10%, hyllorna tunnare
- 140 000 seniorbostäder behövs till 2034, 60 miljarder i risk
Lantmännen uttrycker särskild oro för vårbruket 2027.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
