140 000 nya seniorbostäder behövs i Sverige fram till 2034, enligt en ny rapport från Nybo Bostadsutveckling. Rapporten varnar för att kommunernas kostnader kan öka med cirka 60 miljarder kronor fram till 2034 om efterfrågan inte möts, och noterar att statligt investeringsstöd har fasats ut från och med 2026. Flera andra aktörer, bland dem Hemsö, LF Fastighetsförmedling och Boverket, pekar på liknande brister och föreslår ändrade byggregler och praktiska lösningar för att möta behovet.

Behovet av 140 000 senioranpassade bostäder fram till 2034 framgår av en rapport från Nybo Bostadsutveckling, publicerad på Bostadspolitik.se. Rapportförfattarna räknar också på konsekvenser för kommunala budgetar. Om efterfrågan inte möts kan kommunernas kostnader för särskilda boenden, hemtjänst och vård öka med cirka 60 miljarder kronor fram till 2034, enligt Nybo.

Vad rapporten visar

Nybo pekar på flera konkreta effekter av att tidigare investeringsstöd nu avskaffats. Stödet bidrog tidigare till ett tillskott av drygt 12 000 trygghetsboenden, en volym som rapportförfattarna menar minskat kommunernas kostnader. Utan stödet riskerar projekterade byggen och tidiga markinvesteringar att försenas eller stoppas, skriver Nybo. Rapporterna noterar också att anslagsutrymmet för stöd är omkring 300 miljoner kronor mindre än godkända ansökningar, vilket skapar en omedelbar mismatch mellan efterfrågan och tillgängliga medel.

Rapporten innehåller även en politisk kritik. Lars Malmgren, bostadsexpert på Nybo Bostadsutveckling, anser att riksdag och regering fattade beslut om stödets avskaffande utan en fullständig konsekvensanalys. Det skapar osäkerhet för både kommuner och privata aktörer, enligt Nybo.

Sektorns kartläggning och förslag

Bilden bekräftas delvis av andra analyser. Hemsö skriver att 800 000 svenskar väntas vara över 80 år år 2030 och bedömer att Sverige behöver omkring 28 000 fler platser i särskilda boenden till 2032 om dagens mönster förblir. Hemsö föreslår flera åtgärder, bland annat att Boverkets byggregler, BBR, anpassas bättre till särskilda boendes behov, och att IVO:s roll tydliggörs så att byggnadskrav bättre matchar verksamhetens behov.

LF Fastighetsförmedling visar i sin rapport att tre av tio seniorer vill bo mindre, men att brist på attraktiva och funktionella alternativ leder till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. LF anger att 71 procent av pensionärerna äger sitt boende och att 58 procent kan tänka sig att flytta. Samtidigt uppger många kommuner brist på senioranpassade bostäder.

Mastheads

Boverkets egen enkät visar att 103 kommuner angav underskott på särskilda boenden.

Fastighetsaktörer ser samtidigt möjligheter. Riksbyggen och privata utvecklare satsar på seniorboenden och menar att nybyggnation i segmentet kan frigöra bostäder nedåt i flyttkedjan och öka rörligheten i hela marknaden. Riksbyggens analyser pekar på en flyttkedjeeffekt på cirka 30 procent när seniorbostäder tillförs, vilket skulle påverka hela bostadsmarknadens funktion.

Det finns dock skillnader i hur bristsituationen mäts. Boverkets enkät visar 103 kommuner med underskott på särskilda boenden. LF Fastighetsförmedling bedömer att 83 procent av kommunerna har brist på senioranpassade bostäder i någon form. Nybo konstaterar att 97 kommuner i nuläget saknar trygghetsbostäder helt, enligt en separat genomgång av situationen. Olika definitioner av begrepp som "brist" och "saknar helt" gör jämförelser svåra.

Samtidiga praktiska hinder pekas ut. Rapportförfattarna och andra källor beskriver handläggningsrutiner hos länsstyrelser och tolkningar i tillsynsprocesser som skapar osäkerhet för privata aktörer. En annan genomgång av konsekvenser för sektorn noterar att det inte finns en entydig prognos för exakt när effektbortfallet kommer att synas i byggstatistiken, men framhåller att avvecklingen av investeringsstödet från och med 2026 riskerar att hämma nya projekt.

Ekonomiska effekter nämns i flera led. Nybo uppskattar att staten förlorar momsintäkter motsvarande de bostäder som inte byggs. På kommunnivå kan ökade kostnader för vård och omsorg växa över tid om fler äldre stannar kvar i olämpliga bostäder eller tvingas bo kvar i ordinära lägenheter utan anpassningar.

För att möta problemen har sektorsaktörer olika förslag. Hemsö listar fyra åtgärder som inkluderar ändringar i BBR och IVO:s uppdrag.

Riksbyggen och privata utvecklare fortsätter projekt inom segmentet i tron att ökat utbud av seniorbostäder frigör platser i kedjan och underlättar flyttningsbenägenhet bland äldre. LF och andra pekar också på behovet av fler attraktiva alternativ för pensionärer som vill bo mindre.

Related Articles

Investeringsstödet avskaffades 2026. Utan ersättande finansiering eller ändrade byggregler varnar Nybo för att kommunernas kostnader kan öka med cirka 60 miljarder kronor fram till 2034.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.