Svenska mediehus förbereder stämning mot Meta efter att bluffannonser med AI-genererade videoklipp som ser ut att komma från kända journalister spridits på Facebook och Instagram. Utgivarna — som representerar SVT, TV4, Sveriges Radio och Sveriges Tidskrifter — har anlitat advokater för att driva en civilrättslig process och säger att annonserna skadar både individer och förtroendet för journalistiken.
Bluffannonserna har ökat i både antal och skicklighet
Annonser som ser ut att vara rekommendationer från kända journalister och profiler dyker regelbundet upp på Facebook och Instagram. De lockar till investeringar i kryptovalutor och säljer tveksamma piller. I många fall använder bedragarna videoklipp som vid första anblick ser realistiska ut och som enligt Utgivarna sannolikt är framställda med artificiell intelligens.
Utgivarna pekar på att de senaste åren har sett en teknisk utveckling i hur bedrägerierna presenterats. "Annonserna har blivit mer sofistikerade", säger James Savage, ordförande för Utgivarna. Han menar att videoklipp där en känd journalist rekommenderar ett köp ofta är AI-genererade.
Mediernas företrädare lyfter också problemet för de individer som utnyttjas i annonserna. Granskande journalister som Janne Josefsson har upprepade gånger förekommit som exempel på personer vars bild och röst används för att ge bluffannonser legitimitet. När profiler som är välkända i Sverige plötsligt framstår som talespersoner för riskfyllda produkter skadas både privatpersoner och allmänhetens förtroende för journalistiken.
Vad kräver medierna?
Det är Utgivarna som nu samlar flera svenska mediehus för att gå vidare. Organisationen representerar bland annat SVT, TV4, Sveriges Radio och Sveriges Tidskrifter. Tidigare har Utgivarna polisanmält Meta.
Nu går man vidare med planer på en civil rättegång och har anlitat en advokatbyrå för att utreda möjliga juridiska vägar.
Mediernas mål är att få tydligare ansvar från plattformens sida för de annonser som sprids via tjänsterna. En central invändning är att Meta, som äger både Facebook och Instagram, inte gjort tillräckligt för att hindra att bedragare når svenska användare med vilseledande innehåll. James Savage säger att plattformen borde kunna göra mycket mer för att förhindra spridningen.
Ekonomi och siffror
Utgivarna lyfter fram att Meta tjänade stora summor på annonsering som inkluderade bluffinnehåll. Summan används för att betona att de ekonomiska incitamenten för att upprätthålla annonsvolymer är enorma.
Huruvida ett civilrättsligt mål kan leda till återbetalningar eller skadestånd är oklart innan den juridiska granskningen är klar. Men initiativet markerar att etablerade medier är villiga att testa rättsliga medel mot en av världens största teknikkoncerner.
Det visar också att medierna ser ekonomiska intressen bakom plattformarnas annonseringsmodeller.
Rättslig väg framåt
Utgivarnas val att gå civilrättsligt innebär att fokus kommer ligga på ansvarsfrågor, skadestånd och krav på åtgärder snarare än straffrättsligt ansvar. Organisationen har redan tagit juridiska steg genom polisanmälningar. Den nya ansatsen pekar mot ett försök att få domstolens klartecken om plattformens skyldigheter gentemot användare och tredjepartsinnehåll.
Advokatbyrån som Utgivarna anlitat kommer enligt uppgifterna att kartlägga vilka rättsliga möjligheter som finns. Det gäller bland annat reklamregler, frågor om varumärkes- och bildrättigheter samt den kontroll plattformen utövar över vilka annonser som publiceras. Exakt vilka juridiska grunder som kommer att läggas fram i stämningen är inte offentliga ännu.
Politiska och samhälleliga konsekvenser
En rättegång mot en global plattform kan få konsekvenser för hur ansvar för annonsering i digitala tjänster bedöms och för debatten om plattformars skyldigheter gentemot användare och tredjepartsinnehåll.
Related Articles
- Två döda vid Teotihuacán — skytten tog sitt liv
- Unga använder AI i valrörelsen
- Marta täljer hundratals dalahästar – fler behövs i Nusnäs
James Savage, ordförande för Utgivarna, säger att Meta tjänade stora summor på annonseringen och att plattformen borde göra mer för att förhindra spridning av bluffannonser. Utredningen och eventuella stämningar blir ett tidigt test för hur långt medierna kan gå juridiskt för att ställa plattformsägare till svars.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
