25 000 soldater övade i Nordkalotten.
En massiv övning i norr
Cold Response avslutades nyligen efter insatser i norra Sverige, Finland och Norge. Övningen samlade 25 000 militärer från 14 länder och var fokuserad på operationer i arktisk och subarktisk terräng. Det var ingen vanlig övning — terrängen och kylan ställde särskilda krav på både personal och utrustning.
Försvarsmakten har låtit vinterenheten och I19 i Boden bli navet för lärdomarna. Enligt information från Försvarsmakten tränar de både svenska soldater och allierade styrkor i att fungera i kyla och snö. Det är en kontinuerlig process där erfarenhet och rätt utrustning väger tungt.
Varför träningen spelar roll
Hampus Quist, utbildningsansvarig vid enheten i Boden, säger att vana vid kylan ger fördelar i fält. "Allierade från Medelhavet kanske inte har rätt utrustning eller vana vid att använda den och så blir de passiva och det är direkt destruktivt", säger Hampus Quist, utbildningsansvarig. Det handlar inte bara om kläder — det gäller också rörelsemönster, att underhålla materiel och att fatta snabba beslut när temperaturen är långt under noll.
Kompanichefer som leder stridsvagnsenheter på plats konstaterar att övning i den verkliga miljön ofta avgör styrkeförhållandet. En av dem, kompanichef Rickard, menade att om motståndaren saknar vana så blir det enklare för dem som varit där att få övertag. Det är en enkel men hård logik: den som behärskar terrängen vinner fördelar som vapen och planer inte kan kompensera för.
Moa – symbolen för nya skyddsåtgärder
Moa Prim har aldrig stått på skidor. Ändå ingår hon i Skaraborgsbrigaden, som enligt planerna ska vara den första av de två brigader som Försvarsmakten fått i uppdrag att organisera för försvaret av Nordkalotten.
Moa är en av många civila som frivilligt eller tjänstgjorde i försvaret och som nu tränas för att verka i skog, fjäll och snö.
Hennes erfarenhet är inte unik, men den är talande. Många av dem som kallas in har yrken i fredstid som ingenjör, student eller bilförsäljare — yrken som inte automatiskt ger vana vid vinterkrigföring.
Därför pekar utbildningsansvariga på vikten av att utöka både teori och praktik på hemmaplan, så att soldater som Moa kan agera säkert och effektivt i arktisk miljö.
Två brigader och en Nato-roll
Regeringens och Försvarsmaktens plan innebär att två brigader ska kunna försvara Nordkalotten. I19 i Boden förväntas bygga upp den ena brigaden och göra sig redo för att leda en natobas i Finland vid behov. Skaraborgsbrigaden ska enligt Försvarsmaktens plan vara först klar och stå redo redan vid årsskiftet — en tidslinje som Peter Anderson, brigadchef, bekräftar som ett mål för organisationen.
Det här är inte bara en fråga om truppförflyttningar. Att ha förband som kan ta ansvar för en natobas i Finland visar att Sverige och våra allierade planerar för samverkanslösningar i regionen. Samarbetet syns både på övningsfältet och i planeringsledning när nationella förband förbereder sig för gemensamma uppgifter.
Operativt, politiskt och ekonomiskt
Att prioritera Nordkalotten påverkar flera områden. Operativt betyder det fler övningar, mer specialiserad utrustning och ett fokus på logistik i svåra förhållanden. Det syns i hur vinterenheten och I19 organiserar träning för både svenska och utländska soldater.
Politiskt sänder satsningen signaler i flera riktningar. För det första visar Försvarsmakten att man tar ansvar för norra Europas säkerhet, och för det andra understryker det behovet av samarbete med Nato-länder. Det handlar om att bygga kapacitet som fungerar i gemensamma operationer.
Ekonomiskt följer praktiska kostnader — mer materiel anpassad för kyla, fler övningar och underhåll av baser i utsatta områden. Samtidigt pekar förespråkarna för satsningen på att erfarenheten som byggs upp kan minska förluster och funktionsnedsättningar i materiel när verklig kris inträffar. Det är en beräkning där förebyggande kostnader vägs mot potentiella kostnader i en konflikt.
Träning, utrustning och kultur
En återkommande poäng från utbildningsledarna är att rätt utrustning bara är ett första steg. "Det krävs vana för att använda utrustningen rätt", säger Hampus Quist, utbildningsansvarig. En armé kan inte bara beställa kläder och vinterskor — den måste också lära soldaterna hur de lever, rör sig och underhåller fordon i kyla.
Det kulturella momentet är inte att underskatta. Soldater från södra Europa kan ha hög stridsteknisk kompetens, men sakna de reflexer som utvecklas av åratal i kalla miljöer. Därför läggs mycket tid på att locka in civila vanor i militär rutin — allt från hur man klär sig för vila till hur man planerar däckbyten och bränslehantering i minusgrader.
Följder för Sverige och nordisk säkerhet
För Sverige innebär satsningen på Nordkalotten att försvaret riktar mer fokus norrut. Det påverkar utbildningskalendern, materielanslag och planering för internationellt samarbete. Det görs medvetet, enligt ansvariga chefer, för att undvika att lämna kritiska områden utan kapacitet.
Samtidigt stärker övningar som Cold Response bandet mellan Sverige och andra länder i regionen. Övningen var inte bara ett svenskt arrangemang — den involverade flera allierade och grannländer i samverkan. Samtidigt ger det praktisk erfarenhet för gemensamma operationer och bygger relationer som kan bli avgörande vid en kris.
SVT har följt deltagare i övningen i ett avsnitt i serien Det nya kalla kriget på SVT Play, där både vardagliga berättelser och strategiska reflektioner får utrymme. Serien visar hur daglig beredskap och nationell försvarsförmåga möts i övningsfältets realiteter.
Related Articles
- Ställ dina frågor när SVT granskar spänningarna i Arktis
- Dolt kallt krig växer fram kring Arktis — spänt läge runt Island
Peter Anderson, brigadchef, säger att Skaraborgsbrigaden ska stå redo vid årsskiftet.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
