Drygt 50 procent chans rapporterar den amerikanska vädermyndigheten NOAA för att en kraftig El Niño utvecklas mot slutet av året. Världsmeteorologiska organisationen, WMO, konstaterar att ytvattnet i östra Stilla havet värms upp snabbt, vilket kan peka på El Niño redan under maj, juli. Forskare varnar för att en stark El Niño tillsammans med människans uppvärmning kan ge nya globala värmerekord och fler extrema väderhändelser. Konsekvenserna väntas bli särskilt stora nära ekvatorn men kan få spridning över hela planeten.

Vad som har hänt

NOAA:s analys visar en över 50-procentig sannolikhet för att El Niño utvecklas till en kraftig händelse senare i år. WMO:s senaste rapport pekar samtidigt på att havsytans temperatur i östra delen av Stilla havet stiger snabbare än normalt. Det är de här mätningarna som får forskare och myndigheter att höja beredskapen.

Senaste gången som El Niño rådde i större skala var under 2023-2024. År 2024 blev hittills det varmaste året som uppmätts, enligt rapporterna som samlar observationer över planeten. Forskare kopplar ihop kraftiga El Niño-faser med starka kortsiktiga temperaturavvikelser globalt.

Hur El Niño ger extrema vädermönster

El Niño innebär att ytvattnet i östra Stilla havet blir onormalt varmt. Det förändrar stora delar av atmosfärens cirkulation. Vissa områden får mer nederbörd än vanligt. Andra områden får torrare förhållanden.

I praktiken betyder det att länder närmare ekvatorn riskerar att drabbas av antingen svår torka eller mycket kraftig nederbörd. Somalia drabbades av katastrofala översvämningar i november 2023.

De översvämningarna kopplas i analysen till El Niño-förhållanden, förstärkta av den långsiktiga uppvärmningen orsakad av människor.

Exempel som nämns i analyser visar att Australien kan få torrare förhållanden, medan delar av Sydamerika, som Ecuador och Peru, ofta ser kraftigare regn. Vissa områden i USA kan också påverkas med förändrade regnmönster. Effekterna blir inte enhetliga. De sprids olika beroende på var i Stilla havet värmeuppgången sker.

Vad forskarna säger

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, säger att prognoserna ännu inte ger detaljscenarier men att sannolikheten för en kraftig El Niño har ökat under våren. Han noterade att det är för tidigt för säkra lokala prognoser. Men han pekar också på att risken för en kraftigare global påverkan finns om El Niño blir stark.

Forskningen visar inte entydigt att klimatförändringen gör El Niño mer frekvent eller intensiv. Däremot visar observationer och klimatfysik att ett varmare klimat förstärker effekterna av ett sådant mönster. Hydrologiska processer blir mer intensiva. Det gör att såväl extrema regn som kraftigare uttorkning kan bli svårare när de väl inträffar.

Mastheads

Direkta följder för människor och samhällen

Extremväder slår mot infrastruktur, jordbruk och försörjning. När det regnar extremt mycket ökar risken för översvämningar, skred och avbrott i transportleder. När det blir mycket torrt hotas grödor, vattenförsörjning och energiproduktion som är beroende av vattenkraft.

Humanitära kriser kan följa. November 2023 i Somalia visade hur snabbt situationer kan bli akuta. Översvämningar gav omfattande skador på bostäder och grödor. Flera länder behöver förbereda beredskapsplaner, lager för nödhjälp och snabba finansieringsmekanismer för att hantera skador och flyktingströmmar.

En stark El Niño kan pressa statsbudgetar. Kostnader för räddning, återuppbyggnad och stöd till jordbrukare kan öka. För länder med svag beredskap blir effekterna större. Det kan i sin tur påverka politisk stabilitet i redan utsatta områden.

Globalt kan högre temperaturer och extremväder också påverka livsmedelspriser. När produktionsområden drabbas av torka eller översvämningar minskar utbudet. Det kan driva upp priser på spannmål och andra råvaror. Det slår särskilt hårt mot länder som importerar stora delar av sin mat.

För försäkringsbolag och finansmarknader innebär ökade skador högre utbetalningar. Och det kan förändra riskprissättningen och öka kostnader för återförsäkring. Företag som har stora investeringar i utsatta regioner kan behöva ompröva sin riskhantering.

Direkt påverkan i Sverige väntas inte bli lika dramatisk som i tropiska regioner. Men studier visar att kraftiga El Niño-faser ibland sammanfaller med något kallare vintrar i Skandinavien. Det är dock inte en säker regel. Klimatsystemet är komplext och andra faktorer spelar in.

Indirekta effekter kan ändå komma till Sverige. Högre globala livsmedelspriser påverkar importkostnader. Störda leveranskedjor kan ge följdeffekter för industrin. Om stora nödlägen kräver internationellt bistånd kan det påverka svenska bidragsbeslut och humanitära insatser.

SMHI-forskning och internationella observationer visar att nationell planering behöver ta höjd för större fluktuationer i nederbörd och temperatur. Det handlar om åtgärder inom vattenhantering, jordbrukets anpassning och infrastrukturens motståndskraft.

Myndigheter och hjälporganisationer följer utvecklingen i Stilla havet noga. Mätningar av havstemperaturer och atmosfäriska signaler övervakas fortlöpande. Tidiga varningar gör det möjligt att skicka resurser snabbare och rikta stöd där det behövs.

Förutsättningar för åtgärder finns i många länder, men inte överallt. Där institutionell kapacitet är svag blir konsekvenserna större.

Det ställer krav på internationellt samarbete och snabba finansieringslösningar för katastrofhjälp.

Related Articles

NOAA sätter sannolikheten för en kraftig El Niño senare i år till drygt 50 procent, samtidigt som WMO noterar att ytvattnet i östra Stilla havet redan värms snabbare än normalt.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.