Nästan hälften av förstagångsväljarna följer politiskt innehåll på TikTok — upp från 23 till 48 procent, enligt Internetstiftelsens undersökning. Det förändrar hur partierna försöker nå unga inför valet 2026.

Ungdomarna flyttar in på nya plattformar Andelen förstagångsväljare som följer politiskt innehåll på TikTok har ökat kraftigt sedan förra valet. Enligt Internetstiftelsens rapport har andelen gått från 23 procent till 48 procent. Det förändrar spelplanen snabbt. Det visar en undersökning genomförd av opinionsinstitutet Novus för Internetstiftelsen, där 2 417 personer ingick i huvudstudien och 327 intervjuer gjordes särskilt med förstagångsväljare. Datainsamlingen skedde mellan den 10 december och den 14 januari 2026, och resultaten är viktade mot SCB:s befolkningsstatistik. Facebook tappar i jämförelse. Andelen som tar del av politiskt innehåll på Facebook sjönk från 43 procent vid förra valet till 29 procent nu. Samtidigt växer poddar som kanal för politisk kommunikation bland yngre lyssnare. Hur politikerna försöker nå fram Politikerna följer publikskiftena. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, säger att politiker nu försöker bygga en mer personlig och känslomässig relation med unga väljare på TikTok. Hon pekar på att formatet belönar korta, starka budskap snarare än djup analys. Det får konsekvenser för hur budskap paketeras. TikTok och poddar ger snabb spridning. Men de ger inte alltid möjlighet till faktakontroll eller nyanserad debatt. Det innebär att politiska aktörer prövar nya uttryckssätt. Vissa använder korta videor för att fånga uppmärksamhet. Andra skapar återkommande format för att bygga förtroende över tid. AI bidrar till nya risker Användningen av artificiell intelligens har ökat dramatiskt och väcker oro inför valet. Närmare 90 procent av de tillfrågade i undersökningen tror att AI kommer att missbrukas för att påverka valet. Fyra av tio uppger att de har svårt att avgöra om material är framställt av AI. Det är en central utmaning: tekniken kan skapa bilder, ljud och texter som ser trovärdiga ut men som är fabricerade. Internetstiftelsen framhåller att många tidigare trott sig kunna avslöja falskt material men ändå tagit till sig det. Det skapar ett dubbelspår. Å ena sidan kan AI effektivisera kampanjer och målgruppsanpassning. Å andra sidan kan det undergräva förtroende och sprida desinformation snabbt. Märkning och reglering högst upp på agendan Majoriteten vill se tydligare spelregler. Över åtta av tio tycker att AI-genererat politiskt innehåll bör märkas tydligt, och mer än hälften vill ha regler för hur partier och politiker får använda AI. Det visar Internetstiftelsens undersökning. Det finns redan regler som kräver märkning av manipulerade bilder och videor, men implementeringen är enligt rapporten ofullständig. Tillå säger att det finns ett glapp som måste täppas igen. En annan åtgärd kom i höstas: betald annonsering för politiskt innehåll förbjöds på de största sociala plattformarna. Förbudet ändrar dock inte att plattformarna fortfarande är viktiga kanaler för kommunikation. Valkompasser och informationskällor Valkompasser spelar en stor roll för väljare. Runt hälften av de svarande listar valkompasser som en viktig källa till information inför valet. Internetstiftelsen varnar för att flera valkompasser inte uppger vem som ligger bakom dem eller hur de är uppbyggda. Det gör det svårt för användaren att bedöma vilka frågor som vägs tyngst och hur rekommendationerna genereras. Tillå uppmanar användare att kontrollera vem som ligger bakom valkompassen och hur frågorna viktas innan de förlitar sig på resultaten.

Related Articles

Inför valet är Internetstiftelsens råd enkelt: “Reagera speciellt på innehåll som väcker starka känslor”, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.