SCB visar att 37 procent av svenskar över 16 år har använt AI-verktyg i år — en uppgång från 25 procent förra året. Ökningen är särskilt tydlig bland unga: 67 procent av 16–24-åringarna använder AI, och verktygen blir allt vanligare i vardagen.

Snabb tillväxt bland användare Statistiska centralbyrån (SCB) rapporterar att andelen svenskar över 16 år som använt AI-verktyg har stigit kraftigt. Andelen ökade från 25 procent förra året till 37 procent i år. Ökningen syns i hela landet, men är särskilt tydlig bland yngre: 67 procent av 16–24‑åringarna använder AI i dag. Generativ AI — teknik som själv kan skapa text, bild eller film — är en stor del av förklaringen till att fler testar verktygen. Många använder dem för snabba svar, för att få hjälp med skrivuppgifter eller för att få idéer. Tjänsterna finns lätt tillgängliga via mobil och dator, vilket bidrar till snabb spridning. Ökningen i användning har flera effekter: - Skola och studier: Lärare behöver tänka om kring examinationer och undervisningsformer. - Arbetsliv: Vissa arbetsuppgifter kan effektiviseras eller förändras i praktiken. - Allmänheten: Ökad användning kräver bättre källkritik och förståelse för teknikens begränsningar. Lokala röster i Umeå På lokal nivå i Umeå märks samma mönster som i riket. En Umeåbo, Amina, berättade att hon använder AI som ett hjälpmedel för vardagliga uppgifter och studier. Hon beskriver verktygen som användbara när man är tydlig med vad man vill ha hjälp med. Bilden återkommer bland användare: AI hjälper till att formulera text, ge snabba förklaringar och föreslå idéer. Samtidigt efterfrågar många tydligare riktlinjer och bättre förståelse för felkällor. Utmaningar för utbildning och akademi Umeå universitet har noterat praktiska problem i undervisningen. Förekomsten av AI-fusk har ökat, vilket fått lärare att införa fler muntliga prov. Lärarna ser muntliga moment som ett sätt att kontrollera att studenten själv har förstått stoffet. Muntliga prov löser inte alla problem — de tar tid, ställer högre krav på lärare och förändrar hur kurser måste planeras — men för många lärosäten är det ett sätt att hantera en verklighet där text som tidigare varit svårtillgänglig nu kan genereras på några sekunder. Nationellt pågår diskussioner om bedömningsmetoder, plagiatkontroller och etiska riktlinjer, liksom hur man bäst undervisar i källkritik. Public service-företagens granskning En gemensam granskning från public service‑bolag visar en annan typ av problem: när AI får frågor om aktuella nyhetshändelser innehåller mer än hälften av svaren felaktiga uppgifter eller påhittade källor. Rapporten pekar på att AI-tjänster fortfarande har svårigheter att hantera färsk information och källhänvisningar. Det innebär ett konkret problem för den som använder AI för att ta reda på fakta om aktuella händelser; felaktiga uppgifter kan spridas snabbt om svaret tas för korrekt utan kontroll. Vad visar forskningen? Simon Lindgren, professor i sociologi, har svarat på frågor om varför människor gillar AI och hur man bör tänka när man använder tekniken. Enligt Lindgren påverkar både praktisk användbarhet och nyfikenhet: många uppskattar verktygens snabbhet och möjligheten att få utkast eller idéer på kort tid. Han pekar samtidigt på behovet av kritisk granskning och metodisk vaksamhet när svar från AI används i skolan.

Related Articles

SCB:s siffror visar att 37 procent av Sveriges befolkning över 16 år använt AI-verktyg i år — en utveckling som kräver nya lösningar i skolor, på arbetsplatser och för allmänhetens källkritik.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.