Accelerationskontoret föreslår maxtider för myndigheters handläggning och lämnar två krav till regeringen — ett försök att frigöra över 200 miljarder kronor i vilande industriinvesteringar.

Två konkreta krav

Accelerationskontoret föreslår två bestämda tidsgränser för handläggning av tillståndsansökningar:

  • Myndigheter ska utse en handläggare inom två veckor från att en ansökan kommit in.
  • En tidsplan ska tas fram och kommuniceras till berörda parter inom två månader.

Förslagen gäller ett brett spektrum av myndigheter, bland andra:

  • Energimyndigheten
  • Naturvårdsverket
  • Lantmäteriet
  • Energimarknadsinspektionen
  • Elsäkerhetsverket
  • Sveriges geologiska undersökning (SGU)
  • Skogsstyrelsen
  • Strålsäkerhetsmyndigheten
  • Länsstyrelserna i de delar där dessa inte redan har krav på tidsgränser

Accelerationskontoret understryker att förslagen kan genomföras direkt via regeringens myndighetsstyrning, utan behov av lagändringar. Det innebär att förändringen i första hand handlar om styrning och interna arbetssätt snarare än ny lagstiftning.

Varför maxtiderna behövs

Enligt Accelerationskontoret har Sverige i dag bland de längsta handläggningstiderna i Europa. Konsekvenserna sträcker sig bortom fördröjda beslut: mer än 200 miljarder kronor i planerade industriinvesteringar ligger för närvarande på paus i väntan på tillståndsbeslut.

Förseningar påverkar företags val av etableringsland. När tillståndsprocesser upplevs som oförutsägbara väljer företag ofta andra länder med kortare och mer stabila handläggningstider, vilket påverkar sysselsättning, kommunala skatteunderlag och tillväxt.

Mastheads

Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare vid Accelerationskontoret, säger att tid måste bli en strategisk resurs och att införandet av maxtider är nödvändigt för att skapa förutsägbarhet i processen.

Interna arbetssätt pekas ut

Accelerationskontoret pekar på att variationen i handläggningstider i stor utsträckning beror på interna arbetssätt snarare än sakens komplexitet eller gällande lagar. En passiv start när handläggare saknas och avsaknad av tydliga tidsplaner leder ofta till reaktiva processer, sena begäranden om kompletteringar och minskad förutsebarhet.

Att utse en handläggare tidigt innebär att ansvar och kontaktvägar blir tydliga för den sökande. En tidig tidsplan ska ge både myndigheter och sökande bättre framförhållning och minska risken för oväntade förseningar.

Jonas Lundström, nationell industrisamordnare vid Accelerationskontoret, framhåller att förslagen är konkreta och avsedda att omvandla en nuvarande flaskhals till en konkurrensfördel för Sverige.

Ekonomiska och regionala effekter

De uppskattade 200 miljarderna i vilande investeringar rör i första hand industriprojekt kopplade till den gröna omställningen. Försenade beslut riskerar att skjuta upp projekt som kan skapa nya jobb och nya inkomster till kommuner där satsningarna är planerade.

Kommuner med stora etableringsplaner står därför inför sämre planeringsförutsättningar och osäkerhet kring framtida skatteintäkter. Företag i branscher som energi, gruvdrift och tillverkning får svårare att räkna hem investeringar om beslutsvägar tar lång tid.

Accelerationskontoret menar att tydligare tidsregler skulle göra Sverige mer attraktivt för investeringar, både nationellt och internationellt. Kortare och mer förutsägbara processer kan minska risken att projekt flyttas till andra länder.

Related Articles

”Tid måste bli en strategisk resurs, inför krav på maxtider”, säger Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare vid Accelerationskontoret.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.