75 miljoner. Så många AI-låtar säger Spotify att de har rensat bort från plattformen. Samtidigt försvarar Spotify 2026 sin satsning på generativ AI som något som bör kontrolleras och erbjudas genom betalda, reglerade produkter, i partnerskap med stora skivbolag. Rättighetsfrågor är centrala: Stim uppger att de begär in demos, inspelningar och arbetsanteckningar för att avgöra vem som äger ett verk, och Ifpi accepterar inte verk som huvudsakligen skapats av AI i sina officiella listor.

1. Förstå rättigheterna

Den grundläggande frågan för alla som gör musik är vem som får upphovsrätt. I Sverige sköts den frågan av Stim. SVT rapporterar att AI-genererade verk i teorin inte kan få upphovsrättsligt skydd, vilket skapar osäkerhet kring intäktsmöjligheter för material som helt eller till största delen skapats av en maskin.

Stim förklarar att myndigheten eller organisationen arbetar efter en etablerad praxis när tveksamhet uppstår. Claes Reimertz, affärsutvecklare på Stim, säger att Stim vid behov begär in processmaterial som demos, inspelningar och arbetsanteckningar för att utröna hur ett verk skapats. Den som vill få ersättning måste alltså kunna visa hur låten kom till.

Exempel: Anna, en låtskrivare, använder en AI-modell för att generera en melodi men spelar in och ändrar arrangemanget i studion. För att få Stim-ersättning bör Anna spara arbetsfiler, tidiga demos och versionshistorik så att hon kan visa vilken del som är hennes prestation.

2. Vad Spotifys linje är

Spotify har i flera uttalanden sagt att de inte har något generellt förbud mot användning av AI-verktyg. Företaget framhåller samtidigt ett ansvar för användarupplevelsen och för ekosystemets ekonomiska struktur. Enligt Expressen har Spotify betonat att de kommer att skärpa regler mot bedrägeri och identitetsintrång, införa starkare spamfilter och system för märkning när AI varit inblandat.

Expressen återger Spotifys uppgift att plattformen rensat bort 75 miljoner AI-låtar och att åtgärder skulle rullas ut till Spotifys cirka 700 miljoner användare. Charlie Hellman, Global Head of Music Vertical på Spotify, säger enligt Expressen att företaget måste skydda riktiga artister från spam, fejkartister och bedrägeri och att transparens gentemot användarna är central.

Exempel: En användare laddar upp hundratals versioner av samma låt med lätt ändrade metadata. Spotifys spamfilter ska identifiera massuppladdningarna och blockera dem, samtidigt som artisten som äger originalet ska kunna rapportera intrång.

3. Branschpartnerskap och principer för ansvarstagande AI

Spotify har gått in i partnerskap med flera stora aktörer i branschen för att bygga vad bolaget kallar ansvarsfulla AI-produkter. SVT redogör för ett avtal där Warner Music, Sony, Universal Music, Believe och Merlin ska samarbeta med Spotify för att utveckla verktyg som enligt parterna ska stärka artister och låtskrivare.

I Spotifys pressmaterial listas grundprinciper: tydligare avtal för musiker, att artister och rättighetsinnehavare själva ska välja om och hur de vill delta, samt att AI-produkter inte ska ersätta artister utan vara verktyg som möjliggör nya arbetssätt och potentiellt mer rättvis ersättning och erkännande.

Exempel: Ett skivbolag kan välja att ge sina artister möjlighet att använda Spotifys AI-verktyg under avtalade villkor. Skivbolaget styr vem som får rätten att generera covers av katalogen och under vilka ekonomiska villkor detta sker.

4. Produktidéer och affärsmodell

Financial Times rapporterar, och Ny Teknik återger, att Spotify ingått ett avtal med Universal Music som öppnar för att användare ska kunna skapa AI-genererade covers och remixar av låtar från deltagande artister via Spotifys tjänst. Alex Norström, en av Spotifys vd:ar, uttryckte enligt rapporterna att kontrollerade produkter är att föredra framför oreglerat AI-innehåll och att en sådan tjänst skulle kunna göra att "en låt blir 10 000 låtar" i Spotifys app.

Tjänsterna förväntas kosta extra, men källorna anger att prisbilden inte är klar. Spotify säger att de bygger ett forskningslabb och ett produktteam för generativ AI för att utveckla dessa erbjudanden. Företaget betonar att rättighetsinnehavare ska kunna välja deltagande och avtalsvillkor.

Exempel: En användare vill skapa en AI-cover av en känd låt. Om rättighetsinnehavaren samtycker kan Spotify erbjuda verktyget mot en avgift, och intäkterna fördelas enligt avtal mellan användaren, originalrättighetsinnehavaren och Spotify.

För dem som vill tjäna pengar på sin musik gäller att fortsatt registrering hos rättighetsadministratörer är avgörande. Stim uppger att de följer praxis och vid misstanke begär in processmaterial. Därför bör den som söker ersättning kunna visa arbetsmaterial, inspelningar, versionshistorik och skriftliga anteckningar om vilka verktyg och personer som deltagit i produktionen.

Spotify har sagt att etablerade upphovspersoner kan fortsätta använda AI så länge deltagande och ersättning tydliggörs. Företaget planerar märkning som ska visa om AI varit inblandat, vilket kan hjälpa rättighetsinnehavare att få korrekt behandling och erkännande. Samtidigt har Ifpi redan fattat beslut om att inte acceptera verk som är huvudsakligen skapade med AI i sina topplistor, vilket påverkar möjligheten till exponering.

Exempel: Johan, en producent, använder ett AI-verktyg för att generera trumspår. Han markerar tydligt i metadata vilket verktyg som använts, sparar projektfiler och registrerar materialet hos Stim och hos eventuella förlag. Om Stim vill pröva utbetalning kan Johan lämna in de sparade filerna för att visa sin insats.

Spotifys egen praktik visar både rensningar och ambitioner att erbjuda kontrollerade verktyg. Expressen återger Spotifys uppgift att 75 miljoner AI-låtar rensats bort och att filtren bör nå hundratals miljoner användare. Samtidigt framhåller Spotify att tekniken kan användas konstruktivt inom tydliga ramar för artister som vill arbeta med AI.

Det finns dock skillnader i källornas bild av hur strikt Spotify agerar i praktiken. SVT lyfter Spotifys uttalande om att bolaget inte har en generell gräns för AI-användning utan i stället fokuserar på spamfilter och merkning. Expressen beskriver omedelbara förbud mot fejkartister och snabba filter. Financial Times erbjuder exempel på kommersiell produktutveckling med betalda AI-covers, men pris och exakta villkor är ännu oavklarade.

Exempel: En låt som enligt SVT fått cirka 5 miljoner streams togs inte med i Ifpis topplista på grund av Ifpis regel om att utesluta verk som huvudsakligen skapats med AI. Det visar att exponering i branschens officiella kanaler kan påverkas av hur verket klassificeras.

Tre frågor är fortfarande osäkra i källmaterialet. För det första vilken nivå av AI-användning som Spotify i praktiken tillåter. För det andra hur snabbt och omfattande filtren implementerats. Ändå för det tredje hur nya AI-tjänster kommer att prissättas och vilka intäktsmodeller som blir gällande. Expressen ger hög konkretion i siffror för borttagningar och användarbas, medan SVT betonar en mer återhållsam linje.

För dig som gör musik är slutsatsen enkel: dokumentera. Spara allt arbetsmaterial, registrera verken och följ reglerna hos Stim och Ifpi. Det minskar risken för att ditt arbete hamnar i ett rättsligt eller administrativt vakuum.

Related Articles

Stim begär in arbetsmaterial vid behov. För dig som är upphovsperson betyder det att du bör spara demos, inspelningar, projektfiler och dokumentation om vilka verktyg och personer som deltagit. Spotify och flera stora skivbolag fortsätter utveckla produkter och märkning för AI, men vem som får ersättning avgörs av vem som kan visa sin insats.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.