Från 20 november 2026 måste subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare stå under tillsyn av Finansinspektionen eller Konsumentverket. Större aktörer blir tillståndspliktiga om de har fler än 250 anställda, en årsomsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro. Reglerna införs i svensk rätt genom lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter, LVBK, som genomför EU:s nya konsumentkreditdirektiv, vilket trädde i kraft den 20 november 2025. Befintliga företag måste ansöka om tillstånd senast den 20 november 2027.

Regeländringen lägger kreditgivning och kreditförmedling som sidoverksamhet in under samma tillsynslogik som renodlade kreditaktörer. Det handlar om företag som i dag erbjuder krediter vid sidan av huvudverksamheten, till exempel butiker, bilhandlare, mobil- och elektronikåterförsäljare och e-handlare. Finansinspektionen konstaterar att en handlare räknas som kreditförmedlare om kreditgivaren ersätter handlaren för förmedlingen.

Vilka blir tillståndspliktiga

Gränsen för tillståndsplikt är flera numeriska trösklar. Om en subsidiär aktör sysselsätter fler än 250 personer blir den tillståndspliktig. Samma gäller om årsomsättningen överstiger 50 miljoner euro eller om balansomslutningen överstiger 43 miljoner euro. Bedömningen av vilka subsidiära kreditgivare som kräver tillstånd görs också utifrån andra faktorer, enligt Finansinspektionen. Myndigheten pekar på om krediten är förenad med ränta eller särskilda avgifter, företagets storlek i fråga om volym, fakturatidens längd och om försäljningen sker online eller i fysisk butik.

Större subsidiära kreditförmedlare med fler än 250 anställda och en årsomsättning över 50 miljoner euro, eller en balansomslutning över 43 miljoner euro, ska ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Mindre subsidiära kreditförmedlare ska i stället stå under Konsumentverkets tillsyn och behöver inte ansöka om tillstånd, enligt Finansinspektionen. I praktiken innebär det att samma typer av regler i stort sett gäller oavsett tillsynsmyndighet, med vissa undantag.

Reglernas innehåll och övergångsregler

LVBK inför en enhetlig reglering för kreditgivningens hela livscykel. Remiss- och branschkommentarer beskriver kraven som omfattar information, ångerrätt, kreditprövning samt ränte- och kostnadstak. Det blir tydligare regler för vad kunder ska få veta i samband med kredit, och för hur kreditprövning ska genomföras innan ett avtal ingås. LVBK är den svenska implementeringen av EU:s nya konsumentkreditdirektiv, vilket trädde i kraft den 20 november 2025.

Mastheads

Företag som redan bedriver verksamhet får en övergångsperiod, enligt Finansinspektionen. Befintliga subsidiära kreditförmedlare och kreditgivare som omfattas av tillståndskravet måste ha ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen senast den 20 november 2027. Dessa företag får fortsätta sin verksamhet tills ansökan har prövats slutligt.

Nystartade företag som påbörjar verksamhet efter att LVBK trätt i kraft den 20 november 2026 behöver däremot söka och få tillstånd innan de startar.

Parallellt med införandet av CCD II har Sverige skärpt det straffrättsliga regelverket. Sedan den 1 mars 2026 gäller en ny lag om straff för olovlig finansiell verksamhet. Den lagen innebär att det kan vara straffbart att bedriva verksamhet som kräver tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen utan ett sådant tillstånd. Debatt- och branschtexter påpekar att straffansvaret kan omfatta bolagsföreträdare som styrelseledamöter och vd.

Branschorganisationer och jurister uppmanar företag att se över avtal, processer och informationsskyldigheter inför övergången. De rekommenderar också att förbereda ansökningar och intern kompetensutveckling för personal som lämnar eller förmedlar krediter. Finansinspektionen har tydliggjort att en handlares ersättning från kreditgivaren påverkar klassificeringen som kreditförmedlare, vilket i praktiken kan kräva nya rutiner hos återförsäljare och kreditgivare.

Min läsning är att LVBK flyttar mer ansvar närmare handeln. För många detaljhandlare och e-handlare betyder det nya administrativa krav och behov av juridisk granskning av befintliga avtal med kreditgivare.

För de större aktörerna kommer tillståndsprocessen att kräva resurser och tid. Men mindre aktörer får i stället en enklare tillsynsbana under Konsumentverket, vilket avväger tillsynsbelastningen.

För kreditgivare och kreditförmedlare spelar också detaljer som fakturatidens längd och om försäljningen sker online en konkret roll när myndigheterna avgör vem som ska omfattas av tillståndskrav. Det gör att affärsmodellen blir en del av tillsynsbilden, inte bara antalet anställda eller omsättning.

Related Articles

De befintliga aktörer som omfattas måste lämna sin ansökan till Finansinspektionen senast den 20 november 2027.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.