Sex miljarder kronor lyser upp två problem i svensk politik och ekonomi, men summan räcker inte. En oberoende utredning konstaterar att AP-fondernas koncentration i Northvolt gav en redovisad förlust och har lämnats till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och Konstitutionsutskottet. Samtidigt avsatte regeringen i vårbudgeten sex miljarder i tillfälligt stöd till regionerna, ett belopp som inte motsvarade de samlade behovena och som betalades ut först i juni 2024.

Min läsning är att samma siffra pekar på två problem i offentlig styrning: felaktiga incitament och otillräcklig timing. I pensionsfallet handlar det om ansvarsfördelning och styrelsekompetens. I regionfallet handlar det om nivå och tidpunkt för statligt stöd. Båda exemplen visar hur en summa kan vara både synlig och otillräcklig.

Vad utredningen säger om AP-fonderna

En oberoende utredning, som har lämnats till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), konstaterar att AP-fondernas förvaltning brast i diversifiering. Investeringarna blev oproportionerligt koncentrerade mot batteritillverkaren Northvolt. Utredningen redovisar en redovisad förlust.

Konstitutionsutskottet, KU, har inlett en granskning av händelseförloppet. KU-ledamoten Lars Engsund (M) sammanfattade förloppet så här: "Åren gick och man investerade inte i något annat än Northvolt, utan till och med en gång till i Northvolt." Utredningen pekar också på kompetensbrister hos både fondförvaltare och styrelser.

Medier har uppmärksammat en särskild omständighet: att AP-fonderna använt riskkapitalbolag utan eget anställt personal, vilket i praktiken gav förvaltarna större handlingsutrymme.

Utredarens analys lyfter fram att den ändrade lagstiftningen 2019, som införde tydligare hållbarhetsmål, bidrog till incitament och ett flockbeteende där förväntningar om gröna investeringar fått större vikt än strikt finansiell analys.

Mastheads

Det betyder att frågorna är både juridiska och institutionella. Ärendehanteringen pekar på brister i styrning, och den oberoende utredningen är nu ett underlag för KU:s fortsatta arbete. Det är också ett test på hur staten hanterar fel i förvaltningen av allmänna medel.

Sex miljarder till regionerna, men inte nog

I vårbudgeten beslutade Tidöpartierna att avsätta ett extrastöd till landets regioner. Pengarna riktades till 21 regioner, men stödet täckte formellt bara Region Skånes beräknade underskott. Regionernas gemensamma prognoser, enligt en analys i Värmlands Folkblad, pekade på ett samlat underskott som var betydligt större än det statliga stödet.

Det innebär att det utlovade stödet bara täcker en bråkdel av behoven och lämnar ett stort gap. Värmlands Folkblad noterade ett konkret exempel: en region som Värmland behövde mer medel för att få verklig effekt i sitt budgetarbete; under den statliga lösningen fick man endast en del av detta.

Sveriges kommuner och regioners ordförande Anders Henriksson välkomnade tillskottet, men betonade att pengarna behövde nå regionerna omedelbart för att motverka uppsägningar och andra besparingsåtgärder. I praktiken levererades pengarna först i juni 2024. Kritiker menar att förseningen försvårade regionernas möjligheter att agera snabbt och målmedvetet.

Det illustrerar en enkel logik: summans storlek är en sak, leveransens tidpunkt en annan. Sex miljarder i januari eller mars hade gett större handlingsutrymme än samma belopp i juni.

I ett tidigt skede kan mindre belopp räcka längre. Sent i processen räcker samma belopp för lite.

Båda pensionsfallet och regionstödet visar på konsekvenser för medborgarnas trygghet. I pensionsfallet rör det sig om förvaltat kapital och framtida pensioner. I regionfallet rör det sig om personal och vårdproduktion.

Related Articles

Följ Konstitutionsutskottets granskning av AP-fonderna och nästa budgetbeslut, särskilt förslag om ändrad styrning av fonderna och om ytterligare stöd till regionerna.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.