Att få ett barn kostar i genomsnitt 2,22 miljoner kronor fram till 18-årsdagen — nästan en miljon mer än 2016, enligt SEB. Mat och löpande hushållskostnader står för omkring 670 000 kronor, medan kläder, utrustning och försäkringar uppskattas till cirka 520 000 kronor. SEB:s privatekonom Américo Fernández varnar dessutom för att deltidsarbete kan höja notan till nära 2,9 miljoner kronor när inkomstbortfall och lägre pensionsavsättningar räknas in.
Höjda kostnader visar i detalj
SEB har räknat ihop en uppdelning av hur pengarna fördelas under ett barns första 18 år. I bankens exempel ingår följande poster:
- Mat och andra extra hushållskostnader: ungefär 670 000 kronor.
- Kläder, barnutrustning och försäkringar: omkring 520 000 kronor.
- Flytt till större bostad (genomsnitt): cirka 580 000 kronor.
- Fritidsaktiviteter, presenter och semester: cirka 340 000 kronor.
- Månadspeng under tonåren: cirka 90 000 kronor.
Den sammanlagda bilden visar att flyttposten gör helheten dyrare än vad rena löpande kostnader visar.
Stor skillnad om någon arbetar deltid
Om en förälder väljer att gå ner i arbetstid ökar notan kraftigt. "Det är en klassisk privatekonomisk fälla", säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Han pekar på att ett deltidsval inte bara innebär förlorad lön utan också lägre pensionsavsättningar. Enligt SEB:s kalkyl höjs den totala kostnaden från omkring 2,22 miljoner till nära 2,9 miljoner kronor om deltidsarbete ingår i bilden.
Tidspunkter då det kostar mest
Kostnaderna är ojämnt fördelade över barnets uppväxt. De första åren domineras av stora engångsinköp som barnvagn, bilbarnstol och möbler. Därefter sjunker de löpande utgifterna men börjar stiga igen när barnet blir äldre och kräver mer fritidsaktiviteter, mobilabonnemang, resor och eget busskort.
Bankens beräkningar visar också att det andra barnet ofta blir billigare eftersom familjer kan återanvända kläder och utrustning samt sprida fasta kostnader över fler personer i hushållet.
Jämförelse över tid
SEB pekar på en tydlig prisökning över det senaste decenniet. År 2016 beräknades kostnaden för ett barn till cirka 1,28 miljoner kronor fram till 18-årsdagen. Tio år senare ligger samma siffra på omkring 2,22 miljoner kronor i bankens kalkyl.
Américo Fernández noterar att priserna har stigit medan barnbidraget i praktiken varit oförändrat. "Barnbidraget har mer eller mindre stått stilla och blivit urholkat av inflationen", säger han.
Praktiska råd från banken
SEB ger konkreta råd till blivande föräldrar, bland annat:
- Spara till en startkassa för att täcka större inköp i början — banken föreslår en målbild på omkring 50 000 kronor för vagn, bilbarnstol och andra initiala kostnader.
- Tänk igenom föräldraledighetens fördelning i god tid eftersom den som är hemma längst riskerar större inkomstbortfall och möjliga karriäreffekter.
- Överväg begagnade inköp — många större anslag i kalkylen går att minska genom second hand-köp utan avsevärt kvalitetstapp.
Vem påverkas mest?
Analysen visar flera grupper som påverkas tydligt ekonomiskt: föräldrar som tvingas flytta till dyrare boende, familjer där en partner arbetar deltid och låginkomsttagare som har mindre ekonomiskt svängrum. Américo Fernández varnar särskilt för att deltidsarbete kan höja den totala kostnaden avsevärt och påverka framtida pensionsnivåer.
Related Articles
- Så slipper du nöjesparkernas dolda avgifter
- När lönar det sig att ta ut pension tidigt?
- Granskning: flera Selecta-automater visar fortfarande gamla priser
Américo Fernández varnar för att deltidsarbete kan höja kostnaden till nästan 2,9 miljoner kronor när både direkta utgifter och långsiktiga inkomstbortfall räknas in.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
