12 973 kronor i månaden efter skatt var den genomsnittliga allmänna pensionen för en Handelsmedlem 2024, mot en fattigdomsgräns på 16 363 kronor. När tjänstepension räknas in blir genomsnittsinkomsten 16 490 kronor efter skatt, alltså bara 127 kronor över fattigdomsgränsen. Rapporten från Handelsanställdas förbund pekar ut låg lön, deltidsarbete och otrygga anställningar som förklaringar, och visar att många tvingas prioritera hyra, mat och mediciner. Regeringen föreslår ett förstärkt jobbskatteavdrag för seniorer som beräknas ge i genomsnitt cirka 1 600 kronor mer per år och som planeras träda i kraft 1 januari 2027.

Handelsanställdas förbunds genomgång ger en konkret bild av hur livsinkomster vid arbete inte nödvändigtvis blir till en trygg pension.

Den allmänna pensionen för en genomsnittlig medlem i Handels var 12 973 kronor i månaden efter skatt 2024. Det ställs mot den beräknade fattigdomsgränsen på 16 363 kronor. Om tjänstepensionen inkluderas stiger den genomsnittliga månadsinkomsten till 16 490 kronor efter skatt. Skillnaden är 127 kronor. Det är poängen Handels vill göra synlig: kollektivavtalens tjänstepensioner höjer i många fall inkomsten endast marginellt jämfört med folkpensionen.

De som drabbas hårdast är tidigare anställda i handeln, det vill säga butiks- och lageranställda. Handeln är också en kvinnodominerad bransch. Handels analys visar att många i gruppen haft låga löner, deltidsarbete och otrygga anställningar under yrkeslivet. Det slår direkt igenom i låga pensionsutbetalningar. En genomsnittlig kvinnlig medlem enligt Handels hamnar under fattigdomsgränsen även efter tjänstepension.

Rapporten beskriver hur pensionärerna tvingas prioritera hyra, mat, el och mediciner. Många avstår från tandvård, resor och socialt umgänge. Linda Palmetzhofer, ordförande i Handels, säger att "låga pensioner inte är ett individuellt misslyckande utan ett systemproblem" och uppmanar arbetsgivare att erbjuda villkor som gör det möjligt att leva på både lön och pension.

Regeringens förslag och politiska svar

Regeringen har presenterat ett motförslag riktat mot arbetande pensionärer. I ett pressmeddelande föreslår regeringen ett förstärkt jobbskatteavdrag för seniorer. Reformen beräknas ge i genomsnitt cirka 1 600 kronor mer per år efter skatt för dem som fortsätter arbeta efter riktåldern. Förslaget höjer åldersgränsen för den särskilda skattesänkningen från 66 till 67 år, en ändring som är kopplad till riktåldern för pension. Den person som fyller 67 år före årets början omfattas av regeln.

Mastheads

Regeringen uppger att reformen beräknas kosta omkring 460 miljoner kronor. Åtgärden gäller endast pensionärer med arbetsinkomst, alltså inte personer som enbart lever på pension. Förslaget har skickats ut på remiss och är planerat att träda i kraft den 1 januari 2027.

Den politiska debatten rymmer fler idéer än regeringens förslag. Moderaterna i Dalarna driver exempelvis frågor om ytterligare skattesänkningar för pensionärer, satsningar mot ofrivillig ensamhet och utökade vaccinationsprogram. Lokala företrädare betonar att några hundralappar i månaden kan ha stor betydelse för dem med pensioner i spannet 13 000 till 14 000 kronor.

Individuella val och expertråd

Samtidigt som politiska förslag debatteras publiceras råd till individer om hur man kan påverka sin egen pension. Ekonomijournalistik och experter lyfter fram att tidpunkt för uttag och vissa val i pensionssystemet kan ge flera tusen kronor i skillnad över livet.

I en artikel förespråkar en jobbonär strategin att ta ut full pension tidigt och fortsätta arbeta, för att spara överskottet. Pensionsexperten Stefan Westerberg rekommenderar att göra vissa val nära pensionsavgång för att maximera effekten. Hans läsning är att timing ofta avgör hur stora förbättringar som är möjliga.

Samtidigt visar rapporten från Handels att individuella val har gränser. För många pensionärer är problemet strukturellt. Låga löner, deltider och otrygga anställningar under arbetslivet betyder att det inte finns mycket att optimera i pensionsvalen i slutet av karriären.

Det är därför den politiska åtgärden i form av ett stärkt jobbskatteavdrag blir en del av debatten. För dem som kan och vill arbeta längre ger den en viss lättnad. Men åtgärden berör inte de som helt saknar arbetsinkomst.

Handels siffror blir därmed ett exempel på hur sektorsspecifika förhållanden i arbetslivet kan skapa bestående inkomstskillnader i ålderdomen. Rapporten pekar både på behovet av bättre villkor under yrkeslivet och på politik som tar hänsyn till pensionärers varierande situationer.

Related Articles

Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag har skickats på remiss och är planerat att träda i kraft den 1 januari 2027.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.