33 390 kronor i månaden blir det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandring, 90 procent av medianlönen, enligt riksdagens beslut. Höjningen är en ökning från tidigare nivåer och väntas påverka rekryteringar i branscher med behov av utländsk arbetskraft. Arbetsgivare, främst Industriarbetsgivarna och vd Per Hidesten, varnar för att en snabb höjning utan tydliga undantag försvårar planeringen av rekryteringar och investeringar.

Riksdagen har antagit ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandring motsvarande 90 procent av medianlönen. Det nya beloppet anges till 33 390 kronor per månad, upp från det tidigare golvet på 29 680 kronor. Beslutet har väckt kraftiga reaktioner från arbetsgivarsidan.

Arbetsgivarnas kritik

Industriarbetsgivarna har varit tydliga i sin kritik. Organisationens vd, Per Hidesten, säger att beslutet inkräktar på lönebildningen, som enligt honom bör skötas av parterna på arbetsmarknaden och inte av politiker. Hidesten framhäver att företag måste kunna planera bemanning längre än några veckor och behöva veta om personal finns på plats när investeringar genomförs.

Flera arbetsgivare befarar att höjningen, genomförd utan klara undantag, gör det svårare att rekrytera utländsk arbetskraft till bristyrken eller till projekt med längre planeringstid. Kritikernas huvudpoäng är att regelverket skapar osäkerhet om lönekostnader och därmed påverkar investeringsbeslut.

Samtidigt finns det stöd för ambitionen att höja lönenivån för arbetskraftsinvandring, enligt rapporteringen om riksdagens beslut. Förespråkarna menar att högre löner skyddar svenska löner och minskar pressen på den inhemska arbetsmarknaden.

Undantagslista och osäker tidsplan

Migrationsverket har tagit fram tre förslag på undantagslistor med yrken där det bedöms råda brist på arbetskraft. Regeringen har dock ännu inte offentliggjort vilken av listorna som ska gälla.

Mastheads

Enligt migrationsministerns pressekreterare pågår arbetet med undantagslistan och den "ska presenteras i närtid och träda i kraft samtidigt som det nya lönekravet".

Nyhetsrapportering pekar på att förseningen delvis beror på oenighet inom Tidöpartierna. Det gör att företagen ännu inte vet vilka yrken som eventuellt får dispens från det nya minimibeloppet. Utan en färdig undantagslista upplever många arbetsgivare att planeringshorisonten krymper.

En källa anger att det nya minimibeloppet för arbetskraftsinvandring träder i kraft den 1 juni. Den uppgiften framgår inte i alla källor, vilket bidrar till osäkerhet om exakt startdatum och tidpunkt för när regeländringen börjar gälla.

Bakgrundsdokument ger ytterligare perspektiv. En riksdagsinterpellation lyfter fram tidigare beslut och förslag. Regeringen införde under hösten 2023 ett lönegolv på 80 procent av medianlönen utan undantag, enligt interpellationen. Den statliga utredningen SOU 2024:15 föreslog i stället att lönegolvet bör ligga på 100 procent av medianlönen. Utredningen räknade om detta till 35 600 kronor per månad, "per dagens datum".

Samma riksdagsdokument anger också att arbetskraftsinvandringen bidrog med 53 miljarder kronor till BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter 2023. Dessa siffror återfinns i riksdagsinterpellationen men inte i alla nyhetskällor som rapporterat om den aktuella höjningen.

Sammanlagt visar källorna ett tydligt faktum: ett nytt lönegolv är på plats och arbetsgivarna reagerar kraftigt. Källorna skiljer sig dock i vad som pekas ut som nästa nivå och i fråga om tidpunkten för slutligt införande. Det skapar en situation där företag väntar på regeringsbesked om vilka yrken som får undantag och exakt när ändringen börjar gälla.

För arbetsgivare som planerar investeringar och rekryteringar är tajmingen central. Utan en klar undantagslista och med diffusa uppgifter om startdatum ökar osäkerheten i sektorer där långsiktig personalplanering är nödvändig.

Related Articles

Regeringen väntas inom kort presentera en undantagslista som ska träda i kraft samtidigt som det nya lönekravet.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.