USA:s president Donald Trump sade tidigt på torsdagsmorgonen, svensk tid, att han planerar att tala med Taiwans ledare Lai Ching-Te. Uttalandet kommer efter Trumps statsbesök i Kina, där han mötte Xi Jinping och kallade mötet "utmärkt". Trump kopplade samtalet till en tidigare godkänd vapenaffär på 11 miljarder dollar och sa att leveransen just nu är "i vänteläge" och "beror på Kina". Omni återgav uppgifter från The Guardian om att en sådan direktkontakt skulle vara första gången sedan 1979, och Taiwans utrikesdepartement meddelade att man ser fram emot samtalet.

Det här är inte ett rutinuttalande. Att en sittande amerikansk president öppet säger att han kommer att tala med Taiwans ledare skiftar tonen i en relation som sedan 1979 formellt präglas av begränsade kontakter. Trump sa till reportrar tidigt på torsdagsmorgonen, svensk tid: "Jag kommer att tala med honom. Jag talar med alla" och tillade att "vi kommer att ta itu med Taiwanproblemet". Uttalandet följer direkt på hans resa till Kina förra veckan.

Vad Trump sade och varför det kopplas till Kinaresan

Under pressmötet betonade Trump att samtalet med Lai Ching-Te hör ihop med hans möte med Kinas ledare Xi Jinping. Han beskrev mötet som "utmärkt" och uppgav att leveransen av ett vapenpaket på 11 miljarder dollar som han godkände i december ännu inte har genomförts. Enligt Trump är paketet "i vänteläge" och vidare åtgärder "beror på Kina". Den formuleringen binder Washingtons militära stöd till Taiwan till utvecklingen i relationen med Peking.

Genom att öppet uttrycka viljan att kontakta Taiwans ledare i samband med en upptrappning av retoriken kring vapenleveransen skickar Trump en signal både till Taipei och till Peking. Taipei har bekräftat att man välkomnar kontakten. Taiwans utrikesdepartement meddelade att man ser fram emot samtalet, enligt samma rapportering som citeras i svensk media.

Bakgrund och vad som står på spel

Kärnfrågan är den geopolitiska tvisten mellan Kina och Taiwan. Kina gör anspråk på Taiwan, samtidigt som Taiwan i praktiken har fungerat som en självstyrande demokratisk stat med egna val och en egen försvarsmakt under flera decennier. Flera källor i rapporteringen framhåller att Taiwan i hög grad är beroende av amerikanskt stöd för att kunna avskräcka eller försvara sig mot en möjlig kinesisk aggression.

Mastheads

Om samtalet blir av skulle det enligt The Guardian, återgivet av Omni, vara första gången en sittande amerikansk president har haft direktkontakt med Taiwans ledare sedan 1979. Året 1979 markerar övergången till den så kallade One China-politiken och en lång period av begränsade formella kontakter mellan Washington och Taipei.

Därför är det historiskt laddat om Trump går vidare och ringer Lai Ching-Te.

Samtidigt är det tydligt att Trump själv placerar samtalet i förhållande till den bredare Kina-agendan. Genom att koppla vapenleveransen till Kinas agerande skiftar fokus från enbart bilaterala relationer med Taiwan till ett trepartsspel där Peking blir en aktiv bestämningsfaktor. Det är en diplomatisk dynamik som kan förändra hur USA använder både militära medel och samtal för att påverka stabiliteten i Taiwanregionen.

Reaktionerna som rapporterats är förhållandevis kontrollerade. Taiwans utrikesdepartement uttryckte förväntan.

Det finns samtidigt oro i Taipei för att löftet om stöd skulle kunna bli villkorat av geopolitisk förhandling med Kina. Rapporteringen noterar också att många i Taiwan och i utrikespolitiska kretsar ser amerikanskt stöd som avgörande för landets försvarsförmåga.

Den konkreta sakfrågan som hänger i luften är när och om det telefonsamtal som Trump nu säger att han planerar kommer att äga rum. Om samtalet blir av kommer det att omtolka vad en sittande amerikansk president kan säga och göra i relationen till Taiwan, samtidigt som det skickar en tydlig signal till Peking om att Taiwan står kvar på Washingtons agenda.

Att Omni återger The Guardians uppgift om den historiska dimensionen förstärker nyhetsbilden.

Related Articles

Trump upprepade att leveransen av det 11 miljarder dollar stora vapenpaketet som godkändes i december ännu inte genomförts, och att den är "i vänteläge" och "beror på Kina".

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.