SNS-rapport visar att kritiken från Lagrådet har ökat. Kritiken som bedöms som allvarlig har fördubblats under Tidöregeringens första två år. Riksdagen tar sällan upp Lagrådets invändningar.

Färre följder efter Lagrådets kritik

Forskningen i rapporten från Demokratirådet vid forskningsinstitutet SNS kartlägger regeringslagar mellan 2006 och 2024. Studien konstaterar att andelen lagförslag som får allvarlig kritik från Lagrådet ökade från fyra till åtta procent under de två första åren av Tidöpartiernas regering. Det innebär i praktiken en fördubbling av vad rapportförfattarna kallar "allvarlig kritik".

Det handlar inte bara om fler kommentarer på pappret. Rapporten visar också att kritik från Lagrådet sällan leder till att lagtextens utformning förändras i utskotten. När riksdagen sedan röstar, följer ledamöterna i de flesta fall regeringens förslag trots Lagrådets invändningar.

Den här dynamiken rymmer en tydlig spänning mellan juristgranskning och politisk process. Lagrådet är satt att granska förslag som påverkar grundlagarna kring tryckfrihet och yttrandefrihet samt lagar som rör enskildas fri- och rättigheter.

Om lagar passerar utan att ta Lagrådets invändningar på allvar, kan rättstillämpningen påverkas längre fram.

Jan Teorell, professor i statsvetenskap, varnar för följderna. "Det finns en risk i det längre perspektivet att svenska domstolar börjar tillämpa lagar som är av bristande kvalitet", säger Teorell.

Varför märks kritiken så lite i riksdagens debatt?

Rapporten tar också upp hur riksdagens utskott hanterar Lagrådets synpunkter. Få ledamöter lyfter invändningarna i sina reservationer eller i debatten, visar forskarnas genomgång. Det gör att kritikens potentiella effekt minskar innan lagen ens kommer till omröstning.

Det finns flera möjliga förklaringar. Ett ärpartiskt tänkande i utskotten kan göra att partierna prioriterar politisk enighet framför teknisk lagkvalitet. Ett annat skäl kan vara taktiska överväganden: partier vill driva vallöften och politiska reformer snabbt, och då kan juridisk motvind uppfattas som ett hinder.

Mastheads

Jan Teorell pekar på en demokratisk paradox: om laggranskningens invändningar inte får genomslag, uppstår en klyfta mellan den juridiska bedömningen av lagförslag och politikens beslut. "Jag förstår faktiskt inte varför de flesta partier i Sveriges riksdag vill ha ett Lagråd när de alltmer sällan noterar dess kritik", säger Teorell.

Regeringens ståndpunkt

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har i flera fall avfärdat Lagrådets hårda kritik. Strömmer menar att i slutändan är det politiker och väljare som får avgöra riktningen i rättspolitiken, inte juristorgan. "Det är mer upp till politiker och väljare", har han sagt om regeringens prioriteringar.

Regeringen har drivit på för en omläggning av kriminalpolitiken, något som ingick i Tidöpartiernas valplattform. Minstern anser att den politiska mandatet väger tyngre än Lagrådets invändningar när man bedömer vad som krävs för att leverera vallöften.

Konsekvenser för rättssäkerheten och rättstillämpning

Det finns praktiska följder om Lagrådets invändningar fortsätter att ignoreras. Domstolar kan hamna i situationer där de ska tolka lagar som experter bedömt ha brister. Det kan leda till rättsosäkerhet eller längre rättsprocesser när lagarnas utformning måste prövas i domstol efter införande.

Rapporten nämner inte specifika rättsfall som redan visar detta, men farhågorna som forskarna och Teorell uttrycker handlar om en möjlig utveckling över tid. Är lagen bristfällig från början, blir domen svårare att förutse. Domstolar kan tvingas fylla luckor i lagstexten, eller tolka oklara formuleringar i praktiken.

Ekonomiskt sett kan politiska beslut som inte är genomarbetade också få följdverkningar. Oklar lagstiftning kan öka kostnader för rättsprocesser, påverka företags investeringsbeslut eller leda till osäkerhet för enskilda som behöver veta sina rättigheter. Rapporten kopplar dock inte dessa ekonomiska effekter till konkreta mätningar — den konstaterar främst den juridiska och demokratiska risken.

Vad betyder det för medborgarna?

För människor som berörs av förändrad kriminalpolitik eller lagar som inskränker fri- och rättigheter kan en svagare Lagrådsroll betyda mindre skydd mot ogenomtänkt lagstiftning. Samtidigt är det valbara politiska prioriteringar som styr regeringens handlande, enligt justitieministern.

Det är ett grundläggande val i demokratin: ska juristisk granskning ha starkare inflytande över lagar, eller ska folkvalda politiker styra även när juridiska experter varnar? Svaret avgör hur lagar formas framöver.

Rapportens tidsram och metod

Studien omfattar lagförslag mellan 2006 och 2024. Forskarna har bland annat jämfört Lagrådets bedömningar över tid och följt hur ofta kritik ledde till ändringar i lagtexten före riksdagsomröstning. Demokratirådets rapport ger en kvantitativ bild av förändringen i hur Lagrådets synpunkter tas emot i lagstiftningsprocessen.

Förändringen syns tydligast i de senaste åren — särskilt under de första två åren av Tidöregeringens styre. Det är den period där andelen allvarlig kritik steg från fyra till åtta procent, enligt rapportens sammanställning.

Related Articles

Jan Teorell, professor i statsvetenskap, varnar: "Det finns en risk i det längre perspektivet att svenska domstolar börjar tillämpa lagar som är av bristande kvalitet."

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.