Överbefälhavare Michael Claesson varnar att Ryssland kan pröva Natos sammanhållning med en riktad operation i Östersjöområdet redan nu. Han kopplar ett sådant test till ökad rysk aktivitet i Östersjön och säger att operationen kan ske i begränsad skala utan att flytta trupper från Ukraina. Claesson pekar specifikt på risken för angrepp mot "en ö i Östersjöområdet" och på den så kallade ryska skuggflottans ökade eskortverksamhet. Uttalandet, återgivet av flera medier, används som en varning för att Sverige och Nato måste öka beredskapen.

Överbefälhavare Michael Claesson säger att Ryssland kan försöka angripa Nato genom att exploatera upplevda sårbarheter i alliansens sammanhållning. Det kan ske i form av en riktad operation i Östersjöområdet, enligt hans uttalanden som återgivits i flera medier. Han framhåller att ett sådant angrepp kan genomföras i begränsad skala utan att ryska styrkor som är bundna i Ukraina behöver flyttas.

Vad Claesson varnar för

Claesson konstaterar att Ryssland inte kan besegra Nato i ett stort konventionellt krig. "Man vet att man inte kan besegra Nato militärt och då måste man angripa sammanhållningen i alliansen och exploatera eventuella sårbarheter", säger han, enligt de källor som återgett uttalandet.

Han pekar på flera möjliga drag från rysk sida. Ett konkret exempel är risken för ett angrepp mot "en ö i Östersjöområdet". Ett annat är den ökade aktiviteten från vad han kallar den ryska skuggflottan, där högre nivåer av eskortverksamhet och ett hårdare skydd för dessa fartyg enligt honom ökar risken för upptrappning i regionen.

Claesson uttrycker också att tidpunkten för ett sådant prövande angrepp kan vara "nu", medan Nato och Europas upprustning fortfarande pågår. Hans bedömning bygger på slutsatsen att Ryssland kan försöka nå politiska mål genom militära handlingar som inte kräver en fullskalig förflyttning av truppstyrkor.

Mot den bakgrunden pekar han ut betydelsen av fortsatt upprustning och fler övningar. Han nämner behovet av att bygga Sveriges krigsorganisation för att visa avskräckning och beredskap, och för att upprätthålla uthållighet över tid. Dessa punkter återfinns i samma redogörelse som förmedlat hans varningar.

Mastheads

Bydéns råd och konkreta kapacitetsmål

Parallellt beskriver en annan källa hur Sverige anpassar sitt försvar till kollektivt NATO-försvar. I ett råd från tidigare överbefälhavaren Micael Bydén, som kopplas till riksdagens försvarsbeslut 2024, redovisas hur försvaret ska utformas för perioden 2025-2035.

Den källan pekar ut flera konkreta prioriteringar.

I rådet betonas ett större fokus på luftförsvar, för att kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. Där nämns också ökad förmåga mot drönare samt prioritering av två armébrigader, så att Sverige tidigt kan bidra med markstyrkor i Nato-ledda operationer utanför Sveriges gränser.

Rådet föreslår vidare ökade logistikinvesteringar för att Sverige ska kunna fungera som basområde för allierade förband. Ett annat konkret mål är att successivt öka utbildningen av värnpliktiga till 10 000 per år från 2030. Dessa siffror och förslag återfinns i den källa som redovisar Bydéns råd och framstår därmed som specifika mål i svensk försvarsplanering.

Den källa som redovisar Bydéns material står ensam om dessa detaljer i det samlade underlaget som sammanställts. Det innebär att de konkreta målen för brigader och utbildningsvolymer i detta avseende är single-sourced i den här genomgången.

De olika redogörelserna är i huvudsak överens om huvudpoängen att Ryssland kan komma att pröva Nato tidigare än väntat, och att detta knyter an till ökad rysk aktivitet i Östersjön. Samtidigt finns skillnader i vilket detaljmaterial som presenteras och i hur mycket som är underbyggt av flera källor.

Ingen av källorna anger någon exakt tidpunkt för ett eventuellt angrepp utöver Claessons bedömning att det kan ske "nu". Det finns heller inga öppet redovisade underrättelsespecifika bevis i materialet.

Related Articles

Ett konkret framtidsmål i det material som redovisats är att Sverige från 2030 successivt ska utbilda 10 000 värnpliktiga per år.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.