Från 15 april kan personer dömda för upprepade, grova vålds‑ eller sexualbrott hållas kvar i fängelse utan bestämd frigivningstid. Domstolar begär normalt yttranden från Rättsmedicinalverket (RMV) om återfallsrisken både inför domen och vid senare frigivningsprövningar.

Vad lagen innebär Den nya påföljden kallas säkerhetsförvaring och infördes den 15 april. Den öppnar för att personer som återfaller i allvarliga brott — exempelvis vålds‑ och sexualbrott — kan dömas till fängelse utan bestämd frigivningstid om gärningen som legat till grund skulle ha gett minst fyra års fängelse. Lagen är avsedd för personer som inte kan dömas till livstid men som enligt lagstiftaren bedöms vara så farliga att de inte bör släppas ut. Syftet är att minska risken för nya seriebrott och ge domstolar möjlighet att hålla kvar personer som bedöms utgöra en hög vålds‑ eller sexualbrottsrisk. Hur bedömningen görs Innan domstolen prövar säkerhetsförvaring begärs vanligtvis ett yttrande från Rättsmedicinalverket (RMV) om återfallsrisken. RMV:s roll är att ge en samlad bild av risken för nya brott mot liv och hälsa. RMV:s bedömningsprocess omfattar bland annat: - Klassning av återfallsrisken som låg, medel eller hög. - Insatser från flera professioner: psykologer, läkare och socialutredare bidrar med underlag. - En sammanvägning av aktuariska bedömningar av tidigare handlingar, samtal med den berörda personen och olika riskbedömningsinstrument. RMV lämnar delutlåtanden som vägs samman till ett helhetsyttrande. Svedberg betonar att prognoser om framtida brott är osäkra, och att även riskreduktion och skyddsåtgärder ska prövas. Exemplet Nytorgsmannen I debatten nämns ofta så kallade Nytorgsmannen som skäl till lagändringen. Mannen dömdes tidigare för ett stort antal våldtäkter och släpptes villkorligt i mars 2024, varefter nya övergrepp begicks. Lagstiftaren använder detta för att motivera behovet av fler verktyg mot återfall. Lagen är tänkt att nå upprepade gärningspersoner som begår grova brott men som enligt nuvarande regler inte omfattas av livstidsstraff. Genom att koppla säkerhetsförvaring till en straffvärdegräns — minst fyra års fängelse — avgränsas tillämpningen. Rättssäkerhet och domstolens roll Säkerhetsförvaring är en domstolspåföljd. Domstolen avgör om en person ska dömas efter att ha fått underlag från RMV och övriga parter i målet. Detta innebär prövning av både gärningen och den framtida återfallsrisken. Rättssäkerhetsaspekter inkluderar behovet av sakkunnigbedömningar inför ett så långtgående ingripande och möjligheten till senare prövning av frigivning, där RMV återkommer med yttranden. Politiska och ekonomiska konsekvenser Den politiska debatten rör trygghet kontra rättssäkerhet. Regeringen, med justitieminister Gunnar Strömmer i spetsen, framhåller behovet av verktyg för att stoppa personer som begår upprepade allvarliga brott men inte når kriterierna för livstid. Ekonomiskt kommer införandet att ställa krav på vård‑ och rättspsykiatriska resurser för att genomföra de utredningar och vårdinsatser som lagen förutsätter.

Related Articles

Jesper Svedberg, avdelningschef vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning, säger att RMV graderar återfallsrisken som låg, medel eller hög och att bedömningarna bygger på en sammanvägd bild av tidigare handlingar, samtal och riskbedömningsinstrument.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.