Skolverket står inför omfattande utmaningar efter att ett digitaliseringsprojekt för närmare en miljard kronor stoppats, samtidigt som myndigheten möter skarp kritik för sitt arbete med nya kursplaner och rapporterar om en växande antisemitism i landets skolor.
Haveriet med de digitala nationella proven
Ett ambitiöst projekt för att digitalisera de nationella proven har kraschat, och notan landade på närmare en miljard kronor. Exakt 900 miljoner kronor lades på arbetet, som nu helt har stoppats. Redan flera år innan projektet lades ner fanns det tydliga varningar om problem och brister. Trots detta fortsatte arbetet under press att hålla en stram tidsplan, ofta på bekostnad av kvaliteten. Denna prioritering visade sig till slut ohållbar.
The crash raises obvious questions: how are major public projects managed, and where do taxpayer dollars actually go? Skolor runt om i landet hade förberett sig för den nya digitala plattformen, och stoppet innebär att de måste fortsätta med de nuvarande systemen, vilket kan skapa osäkerhet och merarbete. Not just the money lost—it's all the time and effort Skolverket and schools wasted preparing for something that never happened.
The warnings were clear. Internal reports and outside experts flagged the risks of rushing out a solution that hadn't been properly tested. Men trots dessa varningssignaler fortsatte projektet framåt. This is a familiar pattern in government: political deadlines trump proper evaluation and quality control.
Kritiken mot läroplansarbetet och generaldirektörens avgång
Samtidigt som det digitala provprojektet havererade, har Skolverket mött skarp kritik för sitt arbete med att ta fram nya kursplaner, ett arbete som vissa kallar ett ”läroplanshaveri”. Den 5 mars meddelade Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström sin avgång.
Detta kom bara en vecka efter att tidningen Ämnesläraren publicerat en granskning som lyfte fram allvarliga brister i processen.
När Dagens Nyheter frågade Joakim Malmström om kritiken från tunga forskare svarade han att det var ”alldeles för tidigt att säga om det är lyckat eller inte”, och att arbetet ”bara är i uppstarten”. Men den bilden stämmer inte med verkligheten. Skolverket fick uppdraget från regeringen att förbereda nya kursplaner för över ett år sedan. Redan i oktober ska färdiga förslag skickas ut på remiss, ett skede där grundläggande förändringar oftast är nästintill omöjliga att genomföra.
Det är just grundarbetet som sågas av experterna. Granskningen från Ämnesläraren visar, med stöd från flera framstående forskare, att Skolverket har upprepat exakt samma misstag som Riksrevisionen kritiserade myndigheten för så sent som i höstas. Professorn Jonas Linderoth är en av dem som inte håller tillbaka med sin kritik. ”Processen är ett haveri. Riv upp den och börja om”, menar han.
A solid, research-based curriculum matters enormously for Swedish schools' long-term quality. Teachers rely on it every day, and it shapes how thousands of students learn for years to come.
Rushing to meet the government's deadline instead of doing the work properly could produce a curriculum that just doesn't work. That could hurt teaching and student learning—and ultimately damage society.
Teacher unions and researchers agree: whoever tries to fix this mess needs real time and real resources. Det handlar om att säkerställa att grunden för framtidens utbildning är stabil och väl genomtänkt, inte bara snabbt avklarad.
Ny form av antisemitism i skolan
On top of everything else, Skolverket is now tracking a troubling trend: a new, broader kind of antisemitism spreading in Swedish schools. Detta framgår av en rapport som Skolverket tagit fram på uppdrag av regeringen. Rapporten pekar på att judefientlighet inte bara yttrar sig i traditionella former utan också anpassar sig till nya uttryck och sammanhang.
P4 Kalmar already reported on this locally—more Nazi graffiti showing up in schools. Skolverkets rapport bekräftar nu en bredare bild av problemet på nationell nivå. Schools face a real challenge here. They can't just respond to visible antisemitism—they need to actively build knowledge and fight prejudice.
Rising antisemitism in schools signals deeper societal problems and threatens core democratic values. It'll take more than Skolverket—society needs to step up to protect Jewish students and fight hate.
Related Articles
- Sverige på OS: medaljer, finansiering och nyckelspelare
- SHL 2026: Hur Svenska Hockeyligan fungerar, salarytaket och playoff-systemet förklarat
- Bensinpriserna kan skjuta i höjden – expert varnar för allvarligt ekonomiskt läge
Failed digital projects, curriculum disasters, and rising antisemitism—Skolverket's under siege, and it shows how hard it's to run Swedish schools.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.