Regeringen planerar att köpa majoritetspaket i Videberg Kraft. Köpet kostar 1,8 miljarder kronor 2027. Beslutet gör staten till bolagets största ägare.
Vad som föreslås
Titta, förslaget är konkret: regeringen vill i vårändringsbudgeten avsätta pengar för att köpa aktier i Videberg Kraft AB. Det handlar om ett inköp som enligt förslaget ska genomföras 2027 och som beräknas kosta staten 1,8 miljarder kronor. Efter affären ska staten äga 60 procent av Videberg Kraft direkt, medan Vattenfall och industrikonsortiet Industrikraft får 20 procent vardera — och via Vattenfall blir statens totala andel i praktiken 80 procent.
Företaget Videberg Kraft bildades för att leda planerna på nya mindre reaktorer, så kallade SMR, vid Värehalvön nära Ringhals i Varberg. I dag ägs bolaget till 80 procent av helstatliga Vattenfall och till 20 procent av ett konsortium med bolag som ABB, Alfa Laval, Hitachi Energy och Volvo.
Varför regeringen går in
Saken är den att regeringen säger att den vill tydliggöra statens roll när industrin elektrifieras och elbehovet växer. "När industrin elektrifieras och elbehovet växer krävs långsiktiga lösningar. Nu tar regeringen nästa steg för att förtydliga statens roll och ansvar i den vidare utbyggnaden av kärnkraft", säger Ebba Busch, energi- och näringsminister (KD).
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) beskriver förhandlingarna med Vattenfall och industrin som pågående men fungerande. "Bättre än vad många nog tror och förväntar sig", sa han om samtalen.
Han öppnar dessutom för att staten kan vara direkt majoritetsägare — en lösning han menar ger "ytterligare stadga till projektet och större trygghet för skattebetalarnas pengar".
Finansieringsmodellen och summorna
Modellen som diskuterats består av flera delar: statliga lån, ett prissäkringsavtal och en risk- och vinstdelningsmekanism. För de statliga lånen har man i budgeten räknat med 220 miljarder kronor och ett lika stort säkerhetsutrymme utöver det.
Prissäkringsavtalet innebär att kraftverket garanteras ett pris per producerad kilowattimme — om marknadspriset hamnar under den nivån täcker staten mellanskillnaden, i upp till 40 år.
För prissäkringen har myndigheternas beräkningar pekat på en årskostnad mellan 1 och 3 miljarder kronor, vilket på 40 år skulle motsvara drygt 100 miljarder kronor. Utöver det beror projektets finansiering även på att övriga aktörer — Vattenfall och industrin — skjuter till kapital i motsvarande grad som staten.
Regeringen begär också riksdagens bemyndigande för att kunna skjuta till upp till 34,3 miljarder kronor till Videberg Kraft under själva byggtiden, dock längst till år 2045. Det beloppet ska bara användas om andra parter bidrar enligt överenskommelse.
Kärnavfall och framtida kostnader
Staten föreslår vidare att gå in i ett nytt program för hantering av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall, med ett anslag på 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå. Regeringen räknar dessutom med ett påslag för eventuella fördyringar på 61 miljarder kronor för perioden 2035–2159.
Syftet är att staten ska bidra för att inte den som bygger det första nya kärnkraftverket bär hela kostnaden för avfallshanteringen. Det är ett sätt att sprida långsiktiga åtaganden, enligt regeringen.
Industrins roll och krav
Videberg Kraft har i sin ansökan varit tydlig med att man förväntar sig mer än bara lån från staten.
Bolaget har begärt att staten går in som ägare för att dela risker. Industripartnerna vill både bidra med teknisk kompetens och visa att de står kvar som aktiva risktagare.
Regeringen vill däremot undvika att företagen backar alltför mycket. Niklas Wykman har sagt att det är viktigt att industrin fortsatt tar risk, även om staten tar en större ägarandel. Hur stora ägarandelar företagen är beredda att behålla återstår att se i de pågående förhandlingarna.
Politisk reaktion och kritik
Opposition och samarbetspartier reagerar snabbt. Rickard Nordin, Centerpartiets energipolitiska talesperson, var kritisk till tidpunkten för beskedet och till upplägget: "Att ett halvår innan valet binda upp svenska folket i 120 år i något som kan kosta dem hundratals miljarder är inte seriös politik", sa han.
Sverigedemokraten Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, uttryckte stöd för starkare statligt ägande i den här typen av projekt. "Nybyggnation av kärnkraft är en förutsättning för framtida livskraftig industri och utgör ett samhällsintresse varför statligt ägande är motiverat", sa Tobias Andersson.
Frankly, det finns också konkreta ekonomiska risker som ligger bakom debatten. Att bygga ny kärnkraft kräver stora investeringar. Historiskt har sådana projekt ofta behövt statligt stöd i form av lån och garantier — och när projekt överstiger budget eller drar ut på tiden blir det skattebetalarna som i slutänden kan få räkningen.
Teknikvalet: SMR vid Ringhals
Videberg Kraft planerar för tre till fem SMR-reaktorer vid Ringhals. SMR står för små modulära reaktorer — en teknik som kan ge kortare byggtid och lägre enskilda investeringssummor än traditionella stora reaktorer. Men SMR är fortfarande i ett tidigt kommersiellt skede och har osäkerheter kring både kostnader och tidplaner.
Förespråkarna menar att SMR kan göra det enklare att anpassa kapacitet efter efterfrågan och att de kan byggas i serie, vilket pressar ned kostnader. Kritiker påpekar att serieproduktion ännu inte är etablerad och att de verkliga kostnaderna därför är svåra att bedöma i dag.
Vad händer härnäst?
Förhandlingarna mellan staten, Vattenfall och Industrikraft pågår fortfarande, enligt regeringen. Niklas Wykman har sagt att alla delar inte är klara och att ingenting är avgjort förrän allt är klart.
Riksdagen måste godkänna både det direkta aktieköpet och eventuella ytterligare bemyndiganden för statliga lån och stöd. Tidplanen för när ett beslut kan fattas hänger ihop med den parlamentariska processen och de pågående samtalen mellan parterna.
Look, de kommande månaderna handlar om detaljer: garanterat elpris, lånevillkor och hur risk- och vinstdelningsmekanismen ska utformas. Allt det påverkar hur stor del av risken skattebetalarna får bära — och hur mycket industrin måste bidra.
Projektet kommer också att följas noga av marknader och energibolag. Både tekniska och finansiella parametrar måste falla på plats innan byggstart.
Related Articles
"Jag ser fördelar med att staten skulle vara direktägare till en majoritet", sa Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M).
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
