Drygt två miljoner kubikmeter föll under stormen Dave. Skadorna beräknas kosta omkring två miljarder kronor.

Skadornas omfattning

Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsägare kartlagt förlusterna efter påskhelgens storm Dave. I Västra Götalands län föll ungefär en miljon kubikmeter skog. I Jönköpings län uppskattas nästan 500 000 kubikmeter ha skadats, och ytterligare cirka 500 000 kubikmeter har fallit i angränsande län som Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Halland och Örebro.

De här siffrorna visar tydligt att den lokala skogsindustrin snabbt får problem med råvarutillgången. Totalt handlar det om drygt två miljoner kubikmeter virke — och en första kostnadsbedömning landar på cirka två miljarder kronor, enligt Skogsstyrelsens inventering.

Mattias Sparf, regional skadesamordnare på Skogsstyrelsen, säger att skadorna är utspridda. "Att det är spridda skador har gjort uppskattningen av skadeomfattningen extra svår", säger Mattias Sparf och understryker att inventeringen skett i samarbete med lokala skogsägare.

Varierande påverkan över ytan

Skadorna syns inte jämnt. Vissa områden har drabbats hårt i lokala fält, medan andra streckor klarat sig bättre. Men det där mönstret gör det svårt att ge en exakt totalsiffra snabbt. Enskilda skogspartier kan behöva omfattande röjningar och ny planering för återställning.

När skadorna sprids över flera län blir det svårare att planera upparbetning och transport. Vägkapacitet, tillgång till skogsmaskiner och personal samt ledtider för avverkning påverkar hur snabbt industrin kan ta hand om det fällda virket.

Ekonomiska följder för skogsbruk och industri

Direkta kostnader för skogsägare handlar om att röja upp och ta hand om vindfällt virke. Men följdkostnaderna kan bli mångbottnade: leveranskedjorna till sågverk och massaindustrier kan påverkas, liksom marknader för flis och biobränsle. Lokala sågverk kan få både mindre och mer varierande råvara att planera för.

En omedelbar effekt är ökade kostnader för arbetskraft och maskininsatser. Skogsägare får hantera bråttomjobb som normalt inte ingår i driftplaner. Och de här insatserna kostar pengar — särskilt när inhyrd arbetskraft och extra transporter behövs.

För företag i värdekedjan kan det betyda omläggningar i produktionen. Sidor med sågade trävaror och massaprodukter behöver planeras om.

Mastheads

För vissa aktörer kan det bli kortsiktiga bristperioder på specifika sortiment, medan andra segment får tillfälliga tillgångsökningar av vindfällt virke som lämpar sig för flis och energiändamål.

Försäkring, stöd och prioriteringar

Skogsskador av den här storleken väcker frågor om försäkringsskydd och eventuellt statligt stöd. Skogsstyrelsen har gjort inventeringen och levererat siffror — men hur återhämtningen organiseras praktiskt avgörs i hög grad lokalt mellan skogsägare, entreprenörer och köpare.

Det finns också prioriteringar att göra: vad ska tas om hand först, och vad kan vänta? Svaren beror på marknadens efterfrågan för olika virkesklasser, men också på praktiska faktorer som vägar och bränsletillgång för skogsmaskiner.

Logistiska flaskhalsar och miljöfrågor

Transportkapacitet blir en flaskhals. När stora mängder stormfällt virke måste flyttas från skogen till industrier eller upparbetningsplatser krävs lastkapacitet och fungerande infrastruktur. Vissa mindre vägar riskerar också hårt slitage under intensiva upparbetningsperioder.

Miljömässigt ställs svåra prioriteringar: snabb bortforsling av vindfällt virke kan vara nödvändig för att hindra röta och insektsangrepp, men å andra sidan kan naturhänsyn behöva värnas i vissa biotoper. Skogsstyrelsens regionala arbete får därför väga många hänsyn.

Vad det innebär för priser och marknad

Det är för tidigt att peka ut exakta prisförändringar. Men rena logistiska störningar kan ge tillfälliga upp- eller nedgångar i priset på olika sortiment. Särskilt om lokala sågverk får svårt att matcha efterfrågan med rätt sorter och dimensioner.

Företag som köper timmer kan behöva omförhandla leveransplaner och priser. I vissa fall kan köpare få tillgång till billigare stormfällt virke för energiändamål, medan kvalitetskraven för byggvirke kan göra att delar av det fällda virket inte kan användas i trävaruproduktion.

Praktisk näthjälp och nästa steg

Skogsstyrelsen fortsätter att samordna inventeringar och att bistå skogsägare med information. Lokala skogsägare och entreprenörer arbetar redan på fältet med röjning och prioritering av vilka områden som behöver hanteras först.

En bild av stormens kraft har spridits i medier och på plats. En bild av situationen togs av Claudio Bresciani, fotograf, som dokumenterade stormens spår över södra Sverige.

Men strategin för hur virket ska hanteras framöver handlar lika mycket om hur skogsbruket organiserar resurserna som om vilka marknader som står redo att ta emot materialet.

Så långt inventeringen sträcker sig

Skogsstyrelsens öppna siffror ger ett första grepp om omfattningen: cirka en miljon kubikmeter i Västra Götaland, knappt 500 000 kubikmeter i Jönköpings län och ytterligare cirka 500 000 i närliggande län. Det är de konkreta volymer som nu behöver ett logistiskt svar.

Just nu handlar det största arbetet om att få ordning på situationen och prioritera miljö- och marknadshänsyn i upparbetningen.

Related Articles

"Att det är spridda skador har gjort uppskattningen av skadeomfattningen extra svår", säger Mattias Sparf, regional skadesamordnare på Skogsstyrelsen.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.