Från och med juni 2026 inför Sverige ett nytt poängbaserat system för arbetsmigration. Systemet ska göra det tydligare vem som får arbeta i Sverige och under vilka villkor. Här går vi igenom hur det fungerar, vilka regler som gäller och varför det är viktigt för både arbetstagare och arbetsgivare.
Vad är Sveriges poängbaserade immigrationssystem 2026?
Sveriges nya system för arbetsmigration bygger på en poängmodell som bedömer arbetskraftens kvalifikationer och villkor. Det ersätter delar av det tidigare systemet som gällde och skärper kraven för att motverka missbruk och exploatering av arbetskraft. En av de viktigaste förändringarna är att lönekravet höjs till 90 procent av medellönen i Sverige, vilket från och med juni 2026 innebär en minsta månadslön på 33 390 kronor före skatt. Den här siffran baseras på en beräknad medellön på 37 100 kronor, enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för 2025.
Syftet med systemet är att säkerställa att de som får arbeta i Sverige har goda arbetsvillkor och att den svenska arbetsmarknaden skyddas från otillbörlig konkurrens. Det ska också motverka lönedumpning – det vill säga när arbetsgivare anlitar utländsk arbetskraft till mycket lägre löner än svenska kollektivavtal föreskriver.
Systemet har särskilda undantag för vissa yrkesgrupper där det råder akut brist på arbetskraft. Till exempel gäller detta högspecialiserade yrken som läkare, ingenjörer och IT-specialister. Även nyutexaminerade från svenska universitet kan omfattas av lättnader i reglerna för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa undantag är viktiga för att både möta arbetsmarknadens behov och främja integration.
Hur fungerar systemet?
För att få arbetstillstånd enligt det nya systemet måste du uppfylla flera tydliga krav. Det viktigaste är lönenivån – du måste erbjudas en lön som motsvarar minst 90 procent av medellönen i Sverige, alltså minst 33 390 kronor i månaden före skatt. Detta är en höjning från dagens krav, som ofta legat runt 70–80 procent av medellönen.
Men det handlar inte bara om lönen. Arbetsgivaren måste också garantera att lönen, försäkringar och övriga arbetsvillkor följer kollektivavtal eller branschpraxis. Det betyder att arbetstagaren får samma skydd som svenska anställda inom samma yrke och bransch.
Arbetsgivaren behöver dessutom bevisa att det finns ett faktiskt behov av just din kompetens och att det inte finns tillräckligt med arbetskraft i Sverige för tjänsten. Detta görs genom marknadstestning, där arbetsgivaren visar att man först försökt hitta arbetstagare inom Sverige och EU innan man anställer någon utifrån.
Det finns också nya regler som förbjuder arbetstillstånd för vissa yrkesgrupper där missbruk varit vanligt, till exempel inom bygg, städning och biltvätt. Dessa branscher har haft problem med svartarbete och dåliga arbetsvillkor, och de nya reglerna syftar till att förhindra att sådant fortsätter.
Systemet bygger på en poängmodell där olika faktorer som utbildning, erfarenhet, språkkunskaper och erbjuden lön viktas för att bedöma om personen uppfyller kraven. Det är ett mer transparent och rättvist sätt att bedöma arbetskraftsinvandring än det tidigare systemet.
Varför spelar det här systemet roll?
Det nya systemet betyder en stor förändring för arbetsmigrationen till Sverige. Genom att höja lönekravet och skärpa kontrollerna blir det svårare för arbetsgivare att utnyttja billig arbetskraft eller kringgå svenska lagar. Det ska bidra till att arbetsmarknaden blir mer rättvis och hållbar.
Det här är viktigt eftersom det skyddar svenska löner och villkor samtidigt som det skyddar migrerande arbetstagare från exploatering. Enligt Arbetsmiljöverket har det under åren före 2026 rapporterats flera fall av dåliga arbetsvillkor för utländska arbetstagare, särskilt i branscher där reglerna varit svaga. Det nya systemet ska förhindra detta.
Samtidigt gör systemet det enklare för högkvalificerade arbetstagare att komma till Sverige och jobba under tydliga och rättvisa regler. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft på en global arbetsmarknad där kompetensbrist är ett växande problem, särskilt inom teknik, vård och utbildning.
För arbetsgivare skapar systemet trygghet. De vet att de följer lagar och regler och att de anställer personer med rätt kvalifikationer. Det minskar risken för rättsliga problem och dåligt rykte.
För arbetstagare innebär det bättre skydd och tydligare rättigheter. De kan vara säkra på att deras lön och arbetsvillkor motsvarar svenska standarder.
Det stärker också möjligheten till integration i det svenska samhället, eftersom det finns krav på språkkunskaper och utbildning.
Hur kan du komma igång med det nya systemet?
Om du vill arbeta i Sverige från och med juni 2026 behöver du först och främst hitta en arbetsgivare som kan erbjuda dig en anställning med en lön på minst 33 390 kronor i månaden före skatt. Det är viktigt att arbetsgivaren kan visa att de följer kollektivavtal eller branschpraxis.
När du har ett erbjudande kan du ansöka om arbetstillstånd hos Migrationsverket. Ansökan görs digitalt, och du behöver bifoga dokument som styrker din kompetens, anställningsavtalet och löneuppgifter. Migrationsverket bedömer sedan din ansökan utifrån poängmodellen.
Det kan också vara bra att kontrollera om ditt yrke är undantaget från vissa regler eller om det finns särskilda villkor som gäller, till exempel för nyutexaminerade eller personer med specialistkompetens.
Arbetsgivare kan behöva dokumentera sina rekryteringsförsök i Sverige och EU för att visa att det inte funnits tillgänglig arbetskraft. Det är viktigt att ha ordning på detta för att ansökan ska gå smidigt.
Om ansökan godkänns får du ett arbetstillstånd som gäller i upp till två år med möjlighet till förlängning. Under tiden kan du också ansöka om uppehållstillstånd för familjemedlemmar som vill följa med till Sverige.
Vanliga frågor om det nya systemet
Vilka yrken omfattas av undantag?
Högspecialiserade yrken som läkare, ingenjörer och IT-experter samt nyutexaminerade från svenska universitet kan omfattas av lättnader i lönekrav och andra villkor. Det gäller särskilt där det råder brist på arbetskraft.
Kan jag få arbetstillstånd om min lön är lägre än 33 390 kronor?
Som huvudregel nej. Lönekravet är satt till 90 procent av medellönen för att skydda svenska löner och arbetsvillkor. Undantag finns dock för vissa bristyrken och nyutexaminerade.
Vad händer om arbetsgivaren inte följer kollektivavtal?
Det kan leda till att arbetstillstånd nekas eller återkallas. Systemet kräver att arbetsvillkoren är i linje med svensk praxis, vilket innebär att kollektivavtal eller motsvarande ska följas.
Hur påverkar systemet min familj?
Du kan ansöka om uppehållstillstånd för familjemedlemmar samtidigt som du ansöker om arbetstillstånd. Familjen har rätt att bo och i vissa fall arbeta i Sverige under din vistelse.
Kan jag byta jobb under arbetstillståndets giltighetstid?
Det är möjligt, men det nya jobbet måste också uppfylla kraven i det poängbaserade systemet. Du behöver då ansöka om nytt arbetstillstånd kopplat till den nya anställningen.
Från och med juni 2026 gäller alltså ett striktare och tydligare poängbaserat system för arbetsmigration i Sverige. Högre lönekrav och nya regler ska minska missbruk och göra det lättare för högkvalificerade personer att arbeta i Sverige under rättvisa villkor. Systemet ställer krav på både arbetsgivare och arbetstagare för att skydda svensk arbetsmarknad och säkerställa goda arbetsförhållanden för alla.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
