Tusentals rapporter om den fridlysta orkidén knärot har skickats in av ett fåtal aktiva i samband med planerade avverkningar, visar en genomgång av observationsdata. Rapporterna kan utlösa artskyddsutredningar, leda till tillsyn från Skogsstyrelsen och i vissa fall stoppa avverkningar, vilket tvingar markägare att vänta på ersättning. Skogsägare säger att lån och räntebetalningar kvarstår även när intäkter från virke dröjer, och regeringen har tidigare sagt att skydd för vanliga arter inte ska göra bruket svårare i delar av landet, men knäroten är fortfarande fridlyst och påverkar brukandet.

Få personer bakom tusentals inrapporterade fynd

En genomgång av observationsdata visar att en stor del av rapporterna kommit från ett relativt litet antal personer. Peter Holmgren, skoglig doktor och grundare av FutureVistas, pekar på att ungefär 11 000 av de inrapporterade fynden i samband med planerade avverkningar kommit från cirka 20 personer.

Analysen visar också att antalet rapporterade lokaler med knärot steg kraftigt efter 2019. Fram till 2019 låg fynden runt 2 000 per år. Under 2025 rapporterades en bra bit över 20 000 fynd, enligt Holmgrens genomgång.

Holmgren säger att det finns individer som reser mellan län för att leta upp och rapportera knärot. En handfull aktiva har enligt hans kartläggning lämnat in observationer i fler än 30 planerade avverkningar på kort tid.

Hur en anmälan påverkar avverkningen

När knärot rapporteras i Artportalen i samband med en planerad avverkning startar en administrativ process.

Skogsstyrelsen kan fatta beslut om artskyddsutredning. Beslut kan överklagas till miljödomstolen och vidare till miljööverdomstolen.

Det leder ofta till att delar av avverkningen skjuts upp eller avslås. Peter Holmgren förklarar att det sällan är så att all verksamhet omedelbart stoppas, men att processen fördröjs i praktiken för många markägare.

Ekonomisk press på skogsägare

Skogsägare beskriver hur stoppade avverkningar slår mot deras ekonomi.

Roland Ragnarsson, skogsentreprenör och markägare i flera generationer, säger att banklån och räntebetalningar kvarstår även om virkesintäkterna uteblir.

Flera skogsägare i Expressens reportage berättar om oro för framtida generationsskiften. När avverkningar försenas vet inte nästa generation om de kan bruka marken eller betala av lån som tagits upp med virkesintäkter i beräkningen.

Det finns även praktiska effekter. Hos några markägare har de inte kunnat ta ner träd angripna av granbarkborre. Det ökar risken för ytterligare skador och minskar det ekonomiska värdet på beståndet.

Mastheads

Aktivism och organisering

Miljörörelser och aktivister syns i källmaterialet. Det finns kurser och organiserade resor för att lära sig hitta och rapportera knärot. Naturskyddsföreningen och grupper som Skydda Skogen nämns som arrangörer av guidningar och letarresor.

Holmgren säger att knärotets utbredning och den aktiva rapporteringen gör arten till ett verktyg för dem som vill fördröja avverkningar. Han menar att när vem som helst kan rapportera i Artportalen och rapporterna inte behöver verifieras först, skapas en mekanism som kan användas strategiskt.

Knärotens överlevnad hänger på markens mykorrhizanätverk. Alexandra Falk från Eksjö, som aktivt söker efter knärot i skogarna, förklarar att svamparnas mycel binder samman rötter och växter och bär upp knärotens livscykel.

När marken bearbetas och skogen kalhuggs bryts det nätverket sönder. Jordens fuktighet förändras. Knäroten försvinner. Falk uppskattar att marken kan behöva uppåt 100 år för att återfå de förutsättningar som krävs.

Regeringen har tidigare uttalat att skogsbruk inte får avsevärt försvåras av skydd för arter som är vanliga i delar av landet. Samtidigt är knäroten formellt fridlyst, och artskyddsförordningen tillämpas där fynd rapporteras i Artportalen.

Det skapar en rättslig spänning. Å ena sidan finns ett politiskt mål att göra bruket enklare. Å andra sidan finns lagstiftning som kräver skydd av fridlysta arter. Skogsstyrelsens tillsyn och domstolars prövning blir avgörande i många fall.

Förseningar i avverkningar får följder längre ut i värdekedjan. Så länge fällda volymer inte kan tas ut påverkas leveranser till sågverk och massaindustrier. Det kan ge fluktuationer i utbudet av timmer på kort sikt.

Skogsägare som planerat försäljning av virke får senarelagda intäkter. För mindre brukare är likviditet ett större problem. Banker kräver återbetalning oavsett om skogsägaren kan avverka eller inte.

Vid upprepade fall där delar av bestånd inte får tas ner kan markens ekonomiska värde sjunka. Det påverkar både säkerheten för lån och villigheten att investera i skogsskötsel.

Den administrativa processen tar tid och kostar pengar. Utredningar och rättsprocesser kräver resurser från både markägare och myndigheter. Överklaganden längre upp i rättssystemet kan fördröja beslut ytterligare.

Eftersom knärotens återhämtning i vissa fall kan ta decennier till sekel, handlar många konflikter om långsiktiga begränsningar i bruket. Det gör att ekonomiska beslut som investeringar och generationsskiften måste bedömas mot en osäker framtid för nyttjanderätten.

Både skogsägare och miljörörelser efterlyser tydligare regler och snabbare prövningar.

Skogsägare vill ha större förutsägbarhet kring när och hur de kan utnyttja sin mark. Aktivister menar att rapporteringen är ett sätt att få lagar och skydd att fungera.

Peter Holmgren framhåller att knärotens roll i praktiken bör ses över, eftersom arten är vanlig i större delar av landet. Han säger att nuvarande hantering urholkar förtroendet för systemet när enstaka individer står för stora delar av rapporteringen.

Flera fall har tagits upp i domstol. Politiker har fört upp frågan på agendan inför kommande valrörelser. Debatten rör både rättssäkerhet och balans mellan brukande och bevarande.

Alexandra Falk fortsätter att rapportera fynd och säger att hon gör det för att hjälpa markägare följa lagen. Hon menar att om omgivningen runt en knärot förstörs riskerar man att bryta mot artskyddsförordningen.

Related Articles

Analysen visar att ett fåtal aktiva lämnat tiotusentals rapporter, något som i praktiken kan skjuta upp avverkningar och försena intäkter för skogsägare.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.