Efter bara några dygn stoppade Västra Götalandsregionen sjösättningen av journalsystemet Millennium och valde att lägga ner planerna. Projektet hade beslutats tidigare och delvis togs det i drift i delar av regionen, men buggar och svåra rutiner tvingade fram ett omedelbart avbrott. Journalisten och författaren Simon Campanello pekar på projektets storlek och en kulturkrock mellan it-branschens snabba arbetssätt och vårdens behov av noggrann verifiering. Effekten blev ett politiskt försvagat stöd och att liknande införanden i andra regioner nu står på en skör tråd.

Vad hände

Västra Götalandsregionen beställde Millennium runt 2017. Systemet var tänkt att hantera journaler och andra kärnprocesser inom vården.

Efter en forcerad sjösättning i delar av regionen hösten 2024 uppstod omedelbara problem. Användare mötte buggar och omständliga rutiner. Några dygn efter lanseringen valde regionen att avbryta experimentet. Projektet bemöttes även av en kritisk konsultrapport. Kort därefter drog politikerna tillbaka sitt stöd och planerna lades ner.

Varför det gick fel

Enligt Simon Campanello är projektets enorma omfattning en huvudorsak. Han har skrivit en bok om Millennium-skandalen och arbetar som journalist på Dagens Nyheter. Campanello säger att stora, komplexa it-projekt statistiskt sett har mindre chans att lyckas.

När ett projekt försöker samla i princip alla vårdens it-behov i ett enda paket, växer också risken. Flera olika skilda problem kan uppstå samtidigt. Det gör att felen blir svårare att hitta och åtgärda. I fallet Millennium byggdes många förbättringsönskemål in i ett enda jätteprojekt, i stället för att hanteras stegvis.

Kulturkrock mellan it och vård

Campanello pekar på en kulturkrock mellan mjukvarubranschen och sjukvården. I it-branschen finns en tradition av att arbeta snabbt. Man testar gärna nya lösningar i skarpa lägen. Inom sjukvården krävs långsammare införande och noggrann verifiering.

Det handlar om levande patienter, säger han.

När de två synsätten möttes uppstod motsättningar i hur arbetet skulle drivas. Det ökade risken för fel i systemet. I praktiken gjorde detta att tekniska lösningar inte alltid passade de vårdprocesser som fanns. Och vårdpersonalen upplevde att systemet ställde nya krav på arbetssätt som inte var färdigprövade.

Mastheads

Kommunikationsgap och ansvarsfördelning

En annan återkommande fråga i Campanellos analys är bristande kommunikation mellan nivåer. Han beskriver ett gap mellan den högsta ledningen, mellanchefer och vårdpersonal.

Politiker fick inte full information från tjänstemannaledningen. Ledningen saknade överblick över problem på golvet. Mellanchefer, menar Campanello, filtrerade ofta bort klagomål från personal som jobbade med systemet. Som följd hamnade viktiga frågor mellan stolarna.

Den oklara ansvars- och arbetsfördelningen bidrog till att symptom behandlades istället för att roten till problemen åtgärdades. Campanello säger att ledningen hade en stark vilja att få systemet att fungera. Men ambitionen att lösa allt i ett projekt gjorde att problemen växte i stället för att lösas.

Haveriet försvagade det politiska stödet för projektet i Västra Götalandsregionen. Efter rapporten och det avbrutna försöket valde regionen att lägga ner sina planer. Det är en konkret konsekvens som följer direkt av problemen under lanseringen.

I Skåne påverkar händelsen planerna där. Införandet av ett liknande system i Skåne hänger enligt rapporteringen på en skör tråd. En utredning föreslog nyligen att systemet i Skåne skulle avvecklas. Det visar hur ett regionalt misslyckande kan få spridningseffekter i andra delar av vårdsektorn.

Det finns flera ekonomiska effekter att notera utan att specificera summor. Ett stort it-haveri leder till kostnader för att avbryta införanden, utreda misslyckanden och planera alternativ. Projektstopp och politiskt raserat förtroende kan också fördröja framtida digitala investeringar.

Utöver direkta kostnader får styrningen kritik. När ansvar sprids oklart över flera nivåer, blir det svårare att fatta snabba korrigerande beslut. Det riskerar att driva upp kostnaderna ytterligare eftersom ineffektiva lösningar får leva kvar längre än nödvändigt.

Simon Campanello sammanfattar några nyckelfaktorer i boken och i intervjun. Han framhåller projektets storlek, kulturkrock och kommunikationsproblem som centrala orsaker. Han menar också att ledningen ofta hade goda intentioner men tog på sig för mycket.

Campanello säger att vägen till fel ofta kantas av goda intentioner. Hans analys visar att ett projekt som försöker lösa många problem samtidigt ökar risken för att viktiga brister förblir oupptäckta tills det är för sent.

Efter avbrottet i Västra Götaland har regionen avbrutit planerna och vänt sig mot slutsatser i en kritisk rapport. Politisk förankring och förtroende måste byggas upp på nytt innan stora digitala satsningar kan återstartas.

För andra regioner innebär erfarenheten ett exempel på riskhantering. Den visar att lokala beslut påverkar bredare adoptioner i vården. Skånefallet illustrerar hur ett projekt i en region kan få nationell betydelse när liknande system planeras i flera landsting eller regioner.

Related Articles

Västra Götalandsregionen avbröt sjösättningen efter några dygn och valde att helt lägga ner Millennium-planerna.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.