Antalet svenskar som är 85 år eller äldre väntas öka med omkring 60 procent fram till 2033 — samtidigt beräknas en fjärdedel av äldreomsorgspersonalen 2023 gå i pension före 2033. Om inget annat förändras räknar SKR med att det krävs kring 32 procent fler anställda i äldreomsorgen.

Demografin bakom siffrorna

SKR konstaterar att gruppen 85 år och äldre väntas växa kraftigt de kommande tio åren. I ett basfall, där övriga förutsättningar är oförändrade, skulle antalet anställda i äldreomsorgen behöva öka med cirka 32 procent fram till 2033.

SKR poängterar också att dagens äldre i genomsnitt är friskare än för tio år sedan, vilket hittills dämpat behovsökningen.

Personalbehovet och pensionvågen

En viktig drivkraft bakom behovet är pensionsavgångar. SKR beräknar att ungefär en fjärdedel av dem som arbetade i äldreomsorgen 2023 kommer att lämna yrket för pension senast 2033. Det skapar ett dubbeltryck: fler äldre samtidigt som en stor andel av dagens personal går ur arbetslivet.

Vad som redan gjort skillnad

Bodil Umegård, chef för SKR:s data- och analyssektion, framhåller flera faktorer som förbättrat situationen i statistiken:

  • Antal anställda har ökat med ungefär 5 000 sedan 2019, räknat i antal personer.
  • Ökningen i faktiska årsarbetare är större — motsvarande cirka 10 000 årsarbetare — eftersom fler arbetar heltid och förlänger sitt arbetsliv.
  • Insatsen "äldreomsorgslyftet" (införd 2020) gör det möjligt för kommuner att anställa personer utan full undersköterskekompetens och låta dem vidareutbilda sig på arbetstid.

Scenario där behovet blir mindre

SKR har också studerat alternativa scenarier. I ett fall där en lägre andel äldre använder kommunal äldreomsorg minskar det beräknade personalbehovet till mellan 15 och 25 procent fram till 2033. Det visar att förändringar i efterfrågan kan halvera behoven jämfört med basscenariot.

Regionala skillnader och arbetsmarknad

Den demografiska pressen är inte jämt fördelad. I två av tre kommuner förväntas antalet personer i arbetsför ålder minska, vilket försämrar rekryteringsläget lokalt. Kommuner med krympande arbetskraftsunderlag behöver antingen attrahera personal från andra regioner eller öka insatserna för utbildning och kompetensväxling.

Ekonomiska och politiska konsekvenser

Behovet av fler årsarbetare påverkar kommunernas planering och budget: fler anställda kräver pengar till löner, handledning vid vidareutbildning och anpassad organisering av arbetstider. SKR:s analys visar att reformer och satsningar hittills ökat antalet faktiska arbetstimmar, vilket ställer krav på politiska prioriteringar och arbetsmarknadspolitiska insatser.

Related Articles

SKR:s prognos sträcker till 2033. "Vi har haft en ganska kraftig ökning av äldre, men behovet av äldreomsorg har inte ökat lika mycket", sa Bodil Umegård, chef för SKR:s data- och analyssektion.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.