En stor andel av skattesänkningen för ISK gick till personer med högre saldon på sina konton, visar uppgifter från deklarationerna för 2025. Störst effekt noterades i Danderyd, Lomma, Lidingö och Vellinge. Regeringen utökade det skattefria fribeloppet till 300 000 kronor vid årsskiftet samtidigt som ISK-skatten höjdes. Kritik har riktats mot att reformen främst gynnar dem som redan sparar mycket.
En genomgång av Skatteverkets deklarationer för 2025 visar hur de nya reglerna slog mot olika grupper. Siffrorna visar att 70 procent av den totala skattesänkningen hamnade hos dem som hade över 150 000 kronor på sitt investeringssparkonto.
Effekten blev alltså kraftig i kommuner med höga genomsnittliga sparbelopp. Danderyd kommer ut i topp. Lomma, Lidingö och Vellinge följde tätt bakom.
Bakgrund och siffror
I fjol blev de första 150 000 kronorna på ISK-konton skattefria. Vid årsskiftet ändrades regelverket. Det skattefria fribeloppet utökades till 300 000 kronor. Samtidigt höjdes ISK-skatten, enligt deklarationerna.
Totalt har omkring 4,4 miljoner svenskar ett ISK-konto. Det gör ISK till en viktig kanal för privat sparande i aktier och fonder.
Men fördelningen av nyttan av skatteändringen blev ojämn.
Majoriteten av skattesänkningen gick till konton med större sparbelopp. Det är samma personer som haft störst möjlighet att använda ISK för aktieplaceringar. Effekten syns tydligt i rika kommuner, där många redan har stora sparbuffertar.
Politiska reaktioner och kritik
Reaktionen från politiken var snabb. Vänsterpartiet har föreslagit en annan modell. Ida Gabrielsson, partiledningens topp, säger att partiet vill sänka gränsen för när ISK-skatt börjar gälla till 50 000 kronor per person, från dagens 300 000 kronor. Hon säger också att personer med mer än två miljoner kronor i kapital inte längre ska få vara med i ISK-modellen utan omfattas av vanlig kapitalskatt på 30 procent.
Socialdemokraterna har också diskuterat förändringar. I deras förslag skulle högre ISK-skatt kunna bli aktuell för dem med sparande över tre miljoner kronor.
Intresseorganisationer har haft delade reaktioner. Anna-Karin Jatko, vd för Aktiespararna, hyllade ISK-modellen och pekade på att den fungerar som förebild i diskussioner om den europeiska aktiemarknaden.
Ekonomer och myndigheter varnade redan innan förändringen. Sebastian Escobar-Jansson vid Konjunkturinstitutet sa 2024 att det var svårt att förstå varför regeringen satte gränsen vid 300 000 kronor, eftersom de som redan sparar mycket får en stor skattesänkning. Ekonomistyrningsverket gjorde beräkningar som pekade i samma riktning.
Vem påverkas och hur
Den direkta effekten är att en stor del av skatteminskningen landade hos sparare med större ISK-balans. De fick lägre skatt på sina kapitalinkomster inom ISK-ramen. Mindre sparare fick visserligen också ändrade villkor, men i detalj gav reformen mest i kronor till dem med större kapital.
För hushåll med stora aktieportföljer innebär ändringen mer kvar i plånboken. För staten betyder regeln både intäktsförändringar och en omfördelning inom skattesystemet. Det har lett till politisk debatt inför valet om hur ISK ska utformas framöver.
Vad det kostar och nästa steg
Regeringens motiv var att få fler att spara i aktier och fonder. Kritiker menar att målet inte nåddes i praktiken eftersom stödet i huvudsak gick till redan etablerade sparare. Debatten om ytterligare ändringar väntas vid ett regeringsskifte. Vänsterpartiets förslag, om det skulle genomföras, skulle rikta skatten hårdare mot dem med större kapital.
Skatteverkets siffror från deklarationerna för 2025 är centrala i diskussionen. De ger den konkreta bilden av hur pengarna faktiskt fördelades efter reformen.
Related Articles
- Flygbolag får ställa in veckor i förväg
- Nybilregistreringar sjönk i april, elbilar stod för 41 procent
- Nybilsregistreringar ner 0,6% i april, elbilar 41% av marknaden
Skatteverkets deklarationer för 2025 ger en konkret bild av vem som tjänade mest på reformen.
Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.
