I Kävlinge kommunhus samlades kommunpolitiker och företrädare när en ansökan om två nya reaktorer lämnades in, med krav på statligt stöd för ett projekt på omkring 2 500 megawatt. Ansökan från det nystartade bolaget Nordic Baseload Power, som ägs av ett holdingbolag med koppling till Nordic Nuclear Energy, överlämnades till regeringen i juni 2026, enligt regeringens pressmeddelande. Projektet uppges i pressmeddelandet motsvara elbehovet för uppemot två miljoner hushåll och bolaget skriver att de två reaktorerna tillsammans skulle kunna producera omkring 20 terawattimmar per år, enligt mediauppgifter. Regeringen pekar på att stödet kan ges som statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt, och handläggningen inleds i Finansdepartementet med dialoger mot EU om statsstödet.

När representanter för Nordic Baseload Power steg in i kommunhuset i Kävlinge fanns både lokalpolitiker och tjänstemän från klimat- och näringslivsdepartementet på plats för överlämnandet av ansökan.

Ansökan och stödförslaget

Nordic Baseload Power begär statligt stöd för två fullskaliga kokvattenreaktorer med en sammanlagd installerad effekt på cirka 2 500 MW, enligt regeringens pressmeddelande. I pressmeddelandet anges också att projektet kan ge en årlig elproduktion på omkring 20 terawattimmar och täcka uppemot två miljoner hushålls elbehov. Bolaget säger i medier att platsen vid Barsebäck är den enda i Sverige med en färdig detaljplan som tillåter ny kärnkraft.

Regeringen beskriver ansökan som den fjärde om statligt stöd för ny kärnkraft sedan regelverket öppnades, och noterar att stödet kan ges i form av statliga lån och så kallade dubbelriktade differenskontrakt. Reglerna för att ansöka om stöd trädde i kraft den 1 augusti 2025 och det statliga stödet planeras vara begränsat till investeringar för totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, motsvarande ungefär kapaciteten hos fyra storskaliga reaktorer.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman kommenterade i samband med överlämnandet att intresset för att investera i ny kärnkraft är stort och att Sverige behöver mer stabil elproduktion. Regeringens pressmeddelande uppger att ansökan nu skickats till Finansdepartementet och kommer att hanteras av sekretariatet för finansiering av ny kärnkraft, vilket ska inleda beredning och förhandlingar med bolaget om stödets villkor och omfattning. En löpande dialog med EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens, DG-COMP, ska därefter leda fram till en formell prövning av förenligheten med statsstödsreglerna.

På plats i Kävlinge fanns också lokala företrädare som kallade överlämnandet historiskt och som länge uttryckt vilja att ny kärnkraft ska etableras vid Barsebäck.

Kommunen hänvisar till tidigare avsiktsförklaringar med bolag i samma koncern som Nordic Baseload Power, enligt redogörelser vid överlämnandet.

Samtidigt är inte markfrågorna lösta. Den mark där rivningar nu pågår ägs av det tyska energibolaget Uniper. Unipers svenska kommunikationsdirektör Roger Strandahl har sagt till Dagens industri att företaget inte tänker upplåta mark för det nya projektet och att man för närvarande inte planerar att avyttra eller upplåta mark till externa aktörer. Den motsättningen kan bli en praktisk spärr för projektet om ingen lösning nås.

Även bolagsledningen har granskats i media. SVT och Aftonbladet har rapporterat om ledningens bakgrund, och Aftonbladet återger att en av ägarna tidigare redovisats ha varit skuldsatt och dömd för bokföringsbrott. En företrädare för projektbolaget har beskrivit den tidigare händelsen som ett privat misstag.

Aftonbladet rapporterar vidare att projektbolaget siktar på att den första reaktorn kan vara i drift i god tid före 2035, under förutsättning att alla nödvändiga tillstånd meddelas senast 2029. Den tidplanen förutsätter snabb myndighetsprövning och att förhandlingar om statligt stöd löper utan längre avbrott.

Nordic Baseload Power är ett nystartat företag som enligt överlämnandet ägs av ett holdingbolag som också äger Nordic Nuclear Energy. Regeringens pressmeddelande och bolagets egen presentation spelar fram företagsgruppen som avsändare av ansökan, men detaljer om finansiering, investeringarnas totalkostnad och exakta tidplaner för de olika tillstånden ligger i beredning.

Handläggningen fortsätter i Finansdepartementet. Enligt Daniel Westlén, tjänsteman vid klimat- och näringslivsdepartementet, kommer regeringen nu att pröva ansökan och föra förhandlingar om stödets villkor samtidigt som dialogen med EU om statsstödet pågår.

Frågor om markåtkomst, medlemsstaternas regler för statsstöd och hur kommande finansieringsavtal utformas avgör både tidplan och projektets genomförbarhet. Regeringen påpekar att stödet är begränsat i omfattning, vilket innebär att flera ansökningar kan komma att konkurrera om samma ram för investeringar.

Related Articles

Ett regeringsbeslut om denna ansökan kan enligt Daniel Westlén tidigast komma efter årsskiftet, samtidigt som förhandlingar med EU om statsstödet fortsätter. Ursprungligen rapporterad av SVT.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.