Skuldsatta kan få sin nominella kapitalskuld minskad snabbare, eftersom en statlig utredning föreslår att betalningar hos Kronofogden först ska gå till att betala av kapitalet. Utredningen föreslår också att skuldsaneringstiden kortas från fem år till tre år och att myndigheten aktivt söker upp så kallade evighetsgäldenärer. Cecilia Hegethorn Mogensen, vikarierande rikskronofogde och Kronofogdemyndighetens representant i utredningen, säger att cirka 100 000 personer haft ärenden i 20 år eller mer. Nästa steg är en remissrunda där bland andra Bankföreningen väntas lämna synpunkter enligt Di.se.

Konsekvensen blir att varje krona som betalas in i större utsträckning minskar den verkliga skuldbördan, eftersom utredningen föreslår att inkommande betalningar primärt ska amortera kapitalskulden. I dag prioriterar Kronofogden ränta och avgifter, vilket enligt utredningen ofta leder till att kapitalskulden förblir oförändrad trots stora inbetalningar.

Huvudförslaget kallas skuldavräkning och innebär formellt att inkommande betalningar hos Kronofogden först ska gå till att amortera kapitalskulden, därefter till räntor och avgifter. Utredningen pekar på ett konkret exempel: om någon har en kapitalskuld på 500 000 kronor och under tiden betalat 500 000 kronor i ränta och avgifter, kan kapitalskulden ändå ligga kvar oförändrad. Cecilia Hegethorn Mogensen säger att målet är att skapa realistiska möjligheter för människor att komma ur skuldfällan.

Utredningen föreslår också att tiden för skuldsanering kortas från fem till tre år. Hegethorn Mogensen formulerar förändringen så här: "Fem år är lång tid.

Tre år är mer överblickbart, det blir mer av en nystart." Kortare löptid ska enligt utredningen ge bättre rehabiliteringseffekt och underlätta för gäldenärer att börja om ekonomiskt.

Ett annat konkret förslag är att Kronofogden ska arbeta mer aktivt för att hitta och initiera stöd till långvarigt skuldsatta, de så kallade evighetsgäldenärerna. Myndigheten bedömer att systematisk uppsökning och stöd kan få fler i behandling och därigenom snabba upp återhämtningen.

På längre sikt syftar förslaget till att minska antalet långvariga ärenden hos Kronofogden. Myndigheten menar att tvångsåtgärder ofta inte sänker nettoskulden tillräckligt, vilket blir ett ineffektivt utfall. Genom att göra kapitalskulden reducerbar hoppas utredningen både förbättra individers ekonomiska situation och minska administrativa kostnader för inkassohantering och tvångsförsäljningar.

Det finns inga exakta budgetkalkyler i utredningen för hur förslagen påverkar statens kostnader eller kreditgivarnas förluster. Däremot illustreras problemets omfattning med utredningens uppskattning om cirka 100 000 långvariga ärenden.

Utredarna förutser också motstånd från kreditbranschen. TT-noteringen i Di.se uppger att Bankföreningen kommer att lämna ett formellt remissvar. Utredarna väntar sig teknisk och juridisk prövning av hur skuldavräkning ska genomföras i praktiken, inklusive konsekvenser för avtalsvillkor, inkassopraktiker och kreditgivares bokföring.

Related Articles

Nästa formella steg är remissrundan, då Bankföreningen och andra berörda parter förväntas lämna synpunkter.

Den här artikeln har skapats med hjälp av AI.